måndag 26 september 2011
Dahlberghs strand - igen!
Botten är nådd!
onsdag 21 september 2011
Munksjöns återkomst
fredag 16 september 2011
Unikt gravfynd i Värnamo
Inventeringsmiss?
Hur kan det komma sig att ingen registrerat detta gravfält? Alla inventeringar sedan 1600-talet och fornminnesinventeringarna under 1900-talet har ju framförallt fokuserat på gravar och andra monument. Läget är ypperligt och gravfältet ligger nära dages bebyggelse. Inventeringarna har ju gjorts under tidspress, 1999 skulle vi inventera 2,8 kvadratkm/dag, vilket skulle kunna förklara varför man missat det. Att det således inte förts in i registren är unikt men visar på att det fortfarande finns mycket att hitta ute i markerna.
Dog alla danskar i Småland?
Det finns många folkliga föreställningar kring våra fornlämningar. Den förre ägaren hade sagt att det fanns danskgravar i skogen. Detta är en vanlig förklaringsmodell för gravhögar men även alla röjningsrösen som hittas i markerna. Dessa skulle lagts upp i samband med de danska krigen från medeltid fram till 1600-tal. Om detta vore sant skull miljontals danska soldater vara nedgrävda i den småländska myllan. Att myter/föreställningar av det här slaget uppkommer är inte ovanligt utan ligger i den mänskliga naturen att vilja förklara och förstå sin omgivning, men för att vi inte ska skapa mer mytbildning krävs kontinuerlig forskning och kanske framförallt spridning av forskningsresultaten.
Vad kommer hända med gravfältet?
Jag har nu registrerat detta i FMIS, se Värnamo 474 och i samband med registreringen gjorde jag en skiss över detta. Markägaren får avverka sin skog efter samråd med länsstyrelsen. Vi har inga planer på vidare arkeologiska undersökningar för tillfället men vem vet vad som händer i framtiden. Förhoppningsvis kan avverkningen leda till att gravfältet blir mer tillgängligt för allmänheten.
torsdag 15 september 2011
Om knappar, viskor och frön...
måndag 12 september 2011
Oavslutat & daterat
Att inte heller slottets sjösida fullbordades enligt planerna syntes tydligt när resterna efter kurtinmuren rensades fram. Även här fanns en stötfog mellan den väl utförda nordväggen i bastion Carolus och den breda muren längs stranden. Den tilltänkta dagermuren på bastionens västra sida fortsatte inte. Det blev inget gevärsgalleri byggt längs Munksjön. Och soldaterna kunde aldrig förflytta sig i skyddade gångar runt hela slottet. För vid bastion Carolus norra flank tog det stopp...
För när rasmassorna avlägsnades hittade vi en bra marknivå att följa. Det var stranden från den sena fästningstiden som låg där; sand som blandats med organiskt material. Att lagren var täta och syrefattiga gjorde att såväl träflis, ben, läder ...och järn (!) bevarades oväntat bra i den vattenmättade miljön. Allt verkade lovande.
tisdag 6 september 2011
På stranden
Stranden nedanför slottet. Strandskoning från 1700-tal till höger i bild
Och nu är det alltså själva stranden som friläggs från rasmassor och sentida utfyllnader. Hittills har vi hittat en stenrad som troligen fungerat som en enkel strandskoning eller snarare terrasskant på 1700-talet. Mellan den och kurtinmuren har ett mindre hus varit uppfört. Sjöbod eller magasin, det är i alla fall inget som fastnat på dåtidens ritningar och kopparstick. När Erik Dahlbergh skulle avbilda stormaktstidens fästning handlade det om att visa upp ett så imponerande byggnadsverk som möjligt; ett Arx Regia. Då fick inte bilden plottras bort av magasin och småfolkets bostäder...
torsdag 1 september 2011
Kanonportar och stenhuggarmärken
måndag 29 augusti 2011
Slottsgrävningen har startat !!!
Så är då arkeologin igång på Västra kajen! Idag, måndagen den 29 augusti, kunde Lasse Ericsson sätta skopan i de rasmassor som täcker murarna från det forna Jönköpings slotts sydöstra hörn. Vi började med att lokalisera ett sedan tidigare känt utrymme inne i den norra flanken till bastion Carolus, ett av fästningens fyra hörnverk. En bastion var egentligen en gigantisk jordhög som tillsammans med murar och vallar skulle skydda det innanför liggande slottet från fientlig beskjutning. Bastionens branta sidor hölls på plats av extremt kraftiga murar; så breda att gångar, kanonställningar och gevärsgallerier rymdes därinne. På bastionens topp, bakom skyddande vallar, ställdes huvuddelen av det egna artilleriet upp. Då kunde en fiende beskjutas från ett höjdläge; på Jönköpings slott stod dessa kanoner minst tio meter över den naturliga markytan.
Framrensning av kasemattens baksida - mot bastionens jordfyllning
torsdag 25 augusti 2011
Tidsresan
Från pensionatet där vi åt middag gick vi några stycken hem i beckmörker till vårt pang på andra sidan av byn. Över oss en sagolik stjärnhimlen och i horisonten ett åskväder vars blixtar lyste upp omgivningen med sitt magiska sken. Från pangets terrass kunde vi sedan njuta av skådespelet i den varma kvällen medan regnet närmade sig och passerade. En och annan häst lunkade med en vangnslast förbi ute på vägen. Det är en tidsresa, men samtidigt här och nu. Ekonomiska förutsättningar har lett till att Rumänien inte har en produktion som i Sverige med två typer åker: spannmål eller granträd, utan har ett jordbrukssystem utan kväveläckage eller som är beroende av fossila bränslen. EU vill inte ha det så. Hållbara agrara system är olönsamma, eller rättare, svåra att få in i det marknadsekonomiska tänket. Gärna hållbarhet och biodiversitet bara jordbruket sköts marknadsmässigt, dvs har hög lönsamhet. För vem?
