tag:blogger.com,1999:blog-91226876631807279452024-03-06T06:26:48.628+01:00Arkeologi i Jönköpings länKulturmiljö Arkeologi vid Jönköpings läns museumArkeologi i Jönköpings länhttp://www.blogger.com/profile/01455119620723685806noreply@blogger.comBlogger187125tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-57077222479481616122014-02-13T15:04:00.002+01:002014-02-13T15:57:19.065+01:00Bloggen flyttarArkeologibloggen för Jönköpings läns museum har flyttat. Nu hittar du oss här:<br />
<br />
<a href="http://arkeologijonkoping.wordpress.com/">http://arkeologijonkoping.wordpress.com/</a><br />
<br />
Ändra gärna i alla tidigare länkningar till sidan.Anna Stålhammarhttp://www.blogger.com/profile/09107120155339322077noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-40204459144498447482014-02-13T00:00:00.000+01:002014-02-13T08:33:18.589+01:00Cisterciensermunkar - medeltida innovatörer, eller inte? del II<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:DoNotShowRevisions/>
<w:DoNotPrintRevisions/>
<w:DoNotShowComments/>
<w:DoNotShowInsertionsAndDeletions/>
<w:DoNotShowPropertyChanges/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<o:DocumentProperties>
<o:Version>12.00</o:Version>
</o:DocumentProperties>
</xml><![endif]--></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;"><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:DoNotShowRevisions/>
<w:DoNotPrintRevisions/>
<w:DoNotShowComments/>
<w:DoNotShowInsertionsAndDeletions/>
<w:DoNotShowPropertyChanges/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]-->
</span></div>
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-size: 12.0pt;">Genom historien har de
medeltida klosterordnarna ansetts vara viktiga innovatörer inom jordbruk,
trädgårdsodling, kvarndrift, metallhantering, byggnadskonst med mera. Inte
minst cistercienserorden har haft rykte av sig att ha infört många tekniska
nymodigheter och nya odlingsväxter till Sverige under högmedeltiden.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Bortsett från viktiga innovationer inom
byggnadskonsten kan flera av dessa påståenden ifrågasättas idag.</span></i></div>
<br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;">Även om klosteretableringen i
obygder var sant endast i vissa fall – så som i Nydala - kan det kanske
förklara senare tiders koppling mellan odling och införandet av nya växter och
brukningsmetoder. Om man tvingades bryta upp helt ny mark i en miljö med annat
klimat och växtlighet än vad man var van vid, var man troligen också mer
mottaglig för både nya grödor och nya metoder. Men i så fall har man snarare anammat
redan befintliga lokala metoder - inte tagit med helt nya utifrån. Att klostren fått rollen som innovatörer inom jordbruk
kan kanske delvis förklaras med odlingarnas storskalighet: ”Nya” grödor och odlingsmetoder kan ha använts långt tidigare men först när klostren också börjar använda dem, slår de
igenom i det sekulära samhället i stort. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;">I Nydala har arkeobotaniska
analyser av jordlager påvisat att området redan var uppodlat, men inte i någon
större skala, när klostret började byggas på 1140-talet. Först när kyrkan var
färdigbyggd efter 120 års slit började man röja upp allt större ytor för odling,
bete och även för slåtter. Man odlade framförallt råg och vete, men även havre
och bovete förekom, liksom hampa.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAQ3SVSBYbarMbiLpVaciCYiGsRvjdUAMoaB2VJkiOS-UYK8lJmyo-nHXSZMf_4nat2rsGV4WZfjMcJGT2Orb7Ygmr81n1DtaarbZoYJQH4uGmpwiFrAltdIzcFoob4kaihi-QDcf5RKL2/s1600/134Bebenhausen.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhAQ3SVSBYbarMbiLpVaciCYiGsRvjdUAMoaB2VJkiOS-UYK8lJmyo-nHXSZMf_4nat2rsGV4WZfjMcJGT2Orb7Ygmr81n1DtaarbZoYJQH4uGmpwiFrAltdIzcFoob4kaihi-QDcf5RKL2/s1600/134Bebenhausen.jpg" height="230" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Modell av cistercienserklostret Bebenhausen i Tyskland.<br />
Till vänster, och innanför klausurmuren, syns klostrets omfattande <br />trädgårdar, och i bakgrunden syns fruktträdgårdar.<br />
</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;">Klostrens roll som
trädgårdsodlingens införare i landet är inte heller helt klar. Visst hade man
omfattande trädgårdar – inte minst på grund av att en stor del av kosten
bestod av vegetabilier, på grund av de stränga fastereglerna. Men senare års
arkeobotaniska undersökningar av järnålderns bosättningar har också kunnat
påvisa förekomsten av trädgårdsodling flera århundraden innan de första
klostren anlades. Under vår tideräknings första årtusende odlades rovor, selleri,
dill, lök, dådra, humle med mera på dessa bosättningar. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;">Även i de tidigaste städerna,
så som Lund och Skänninge, har man påträffat så kallade makrofossiler och frön efter grönsaker, krydd- och
medicinalväxter och fruktträd inom klart avgränsade ytor på tomterna. Så, både
trädgårdsväxter och regelrätta trädgårdar fanns långt innan klosterordnarnas
ankomst. Däremot kan man anta att klostren var, om inte först, åtminstone bland de första att anlägga
regelrätta prydnadsträdgårdar med blomsterbäddar. Hos
cisterciensererna var det viktigt att varje dag pryda altaret med vackra
blommor, när dessa fanns att tillgå. </span></div>
<br />
<h2>
</h2>
Ann-Marie Nordmanhttp://www.blogger.com/profile/06332902933740726451noreply@blogger.com2Nydala kloster, Sverige57.3167090873298 14.34166716411709857.2823945873298 14.260986164117098 57.3510235873298 14.422348164117098tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-35967981151342102052014-02-10T15:06:00.000+01:002014-02-10T15:41:37.859+01:00Fornbolmen – en plats för stenålderns folk<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">När man reser i Jönköpings läns sydvästra delar och
kommer fram till trakterna kring Reftele öppnar sig plötsligt ett vackert och
bördigt jordbrukslandskap som sträcker sig söderut mot länsgränsen.
Åkerarealerna är stora och likaså många av mangårdsbyggnaderna. Landskapet är
bördigt och rikt och verkar inte höra hemma i den annars ganska karga småländska
naturen. Detta gör att man förmodligen lyfter på ögonbrynen när man kommer hit
för första gången. Anledningen till förändringen i landskapet är att här en
gång i tiden har legat en stor sjö. Sjön kallas för Fornbolmen eller Storbolmen.</span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></b></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKoDJ26kGRNKh8gf2kJyq-04MVlbe5UxCiR01pLeyESOY17eqhWerWZnQ291Zx3kNH-fC50h6upX3o4ASBO5dMraexQO6PytwJ7Mgg5NhhaxnIwXgI_ePuLjpL6sUkspxiDV-k3VtAotJz/s1600/Ny_bolmen_besk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKoDJ26kGRNKh8gf2kJyq-04MVlbe5UxCiR01pLeyESOY17eqhWerWZnQ291Zx3kNH-fC50h6upX3o4ASBO5dMraexQO6PytwJ7Mgg5NhhaxnIwXgI_ePuLjpL6sUkspxiDV-k3VtAotJz/s1600/Ny_bolmen_besk.jpg" height="400" width="281" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
Fornbolmens största utbredning enligt geologen Erik Nilsson.</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">,</span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sjön bildades när inlandsisen drog sig tillbaka för ca 12 000 år sedan. Till en
början sträckte sig denna issjö ända från nuvarande södra Bolmen upp till
iskanten strax norr om Vätterns södra spets. Men efterhand när vattenflödet
från avsmältningen avtog separerade sjön sig från isen och en självständig
fornsjö skapades. Exakt hur länge sjön existerade är inte säkert men
arkeologiska fynd och geologiska iakttagelser pekar på att sjön försvann för ca
6 000 år sedan. Fornbolmens historia kan alltså omfatta en period på drygt
5 000 år.</span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">När det gäller sjöns utsträckning är det egentligen
bara en enda forskare som jobbat med frågan. Kvartärgeologen Erik Nilsson skrev
i slutet av 60-talet en avhandlig som bl.a. behandlade Fornbolmens historia.
Där kom han fram till att sjön, i vissa delar, sträckte sig från nuvarande
Bolmen i söder till Vaggeryd i norr och från Reftele i väster till sjön
Vidöstern i öster. Sjöarna Hindsen, Floren och Furen, som ligger öster om
Vidöstern, var inte en del av Fornbolmen utan är förmodligen restsjöar från det
tidigare issjöstadiet.</span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></b></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheejXD13G8qLm_RzTDujkTNNbaShc9-ZI4DiNkdMH-NkyTWIVBI-CRFBoY90oEy3jfAihFsJ3KSC6fTZ-cPwKL_XMvpcE1V8AeAzRQ0KKyq6TJrOA9UeHYgmpysb4e4irluKTufTNzoiWt/s1600/nov2stor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheejXD13G8qLm_RzTDujkTNNbaShc9-ZI4DiNkdMH-NkyTWIVBI-CRFBoY90oEy3jfAihFsJ3KSC6fTZ-cPwKL_XMvpcE1V8AeAzRQ0KKyq6TJrOA9UeHYgmpysb4e4irluKTufTNzoiWt/s1600/nov2stor.jpg" height="239" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
Där sjön en gång låg är i dag bördiga åkermarker.</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-size: x-small;">,</span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">
<br />
Anledningen till att Fornbolmen försvann under början av neolitikum är en
process som startar i och med att inlandsisen försvinner. När isen har smält
undan strävar landet efter att höja sig. Denna process verkar kraftigare ju
längre norrut man kommer eftersom isen har tryckt ned landet under längre tid.
Resultatet av denna oregelbundna landhöjning är att sjön börjar ”tippa”
söderut. Under hela sjöns historia har avrinningen skett via pasströskeln vid
Reftele ut i Nissan. Men till sist tog tippningen ut sin rätt och trycket på
sjöns södra del skapade en ny avrinning vid Skeen i nuvarande södra Bolmen,
vilket medförde en snabb sänkning av sjön. Detta var naturligtvis en omvälvande
händelse för de människor som levde kring sjön. I nästa avsnitt av denna bloggserie kommer vi att
titta på Fornbolmen ur ett arkeologiskt perspektiv.<o:p></o:p></span></b></div>
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></b>
<b><span style="font-family: 'Adobe Garamond Pro', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Jörgen Gustafsson</span></b>jorgen.gustafssonhttp://www.blogger.com/profile/03834744609064905818noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-61131938596541923092014-02-03T10:00:00.000+01:002014-02-03T10:00:11.205+01:00Cisterciensermunkar - medeltida innovatörer, eller inte? del I<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:DocumentProperties>
<o:Version>12.00</o:Version>
</o:DocumentProperties>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:RelyOnVML/>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]--><br />
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:DoNotShowRevisions/>
<w:DoNotPrintRevisions/>
<w:DoNotShowComments/>
<w:DoNotShowInsertionsAndDeletions/>
<w:DoNotShowPropertyChanges/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>X-NONE</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:DontVertAlignCellWithSp/>
<w:DontBreakConstrainedForcedTables/>
<w:DontVertAlignInTxbx/>
<w:Word11KerningPairs/>
<w:CachedColBalance/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="267">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:"Calibri","sans-serif";
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
</style>
<![endif]-->
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-size: 12.0pt;">Genom historien har de medeltida klosterordnarna ansetts vara viktiga innovatörer inom jordbruk, trädgårdsodling, kvarndrift, metallhantering,
byggnadskonst med mera. Inte minst cistercienserorden har haft rykte av sig att ha
infört många tekniska nymodigheter och nya odlingsväxter till Sverige under högmedeltiden.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Bortsett från viktiga innovationer inom
byggnadskonsten kan flera av dessa påståenden ifrågasättas idag.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: left;">
<span style="font-size: 12.0pt;">Cistercienserorden var mycket
driftig, och under sina första 35 år (ca 1115-1150) etablerade man uppemot 330
kloster runt om i Europa. På bara några årtionden blev man den mäktigaste klosterorden i Europa. Ordensreglerna påbjöd att nya kloster skulle etableras långt från
befolkningscentra, helst i rena obygder där munkarna själva skulle bygga
kyrka och kloster och bryta upp ny odlingsmark. Alla kloster skulle vara
självförsörjande, varför stora markarealer vara en viktig förutsättning vid val
av etableringsplats. I det tättbebyggda Mellaneuropa var det ibland svårt att
hitta riktiga obygder varför många kloster hamnade i centralbygder. Man till och
med avhyste hela byar för att göra plats för klostren. Även i Sverige, trots sina
vida skogsmarker och obygder, etablerades de flesta i eller i närheten av
dåtida centralbygder. Eftersom de svenska etableringarna skedde främst via
kungliga donationer, var klostren hänvisade till befintliga
gårdar och/eller byar med tillhörande marker. I andra fall övertog man
befintliga klosteranläggningar från andra ordnar. </span><span style="font-size: 12.0pt;"><span style="font-size: 12.0pt;">Inom dagens Sverige har det funnits ett trettiotal cistercienserkloster under medeltiden, varav de äldsta är Alvastra och Nydala,
som grundades 1143 (eller 1144).<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span>Nydala kloster var den enda i Sverige
som hamnade i riktiga obygder långt från allfartsvägar, i det inre av Småland.
Kanske ska Nydalas lokalisering ändå inte enbart ses som utryck för att man ville
följa ordensreglerna till punkt och pricka, utan förklaras med att biskop Gisle
i Linköping, som anses vara klostrets stiftare, överlät sina privata egendomar till
klostret. Gisle var den första kända svenskfödda biskopen (biskop ca 1140-1170)
och det har t.o.m. spekulerats i att han kanske härstammade från dåvarande Vrigstad socken, där även Nydala ingick, eftersom han ägde flera gårdar här.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzpNYrd4CrcVMEvf_GzIu4QIS6p9U_pEtNAM_L6WRHtf8jy9T67wOHdykDw78HGgPqtuhAanEh6_WmTETfKPoX3W1vy49_EfMJDgAv2KWV_OPwpAnz2_eJUuQAowpMufbsl8ujtTlAl7jT/s1600/kyrkan.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjzpNYrd4CrcVMEvf_GzIu4QIS6p9U_pEtNAM_L6WRHtf8jy9T67wOHdykDw78HGgPqtuhAanEh6_WmTETfKPoX3W1vy49_EfMJDgAv2KWV_OPwpAnz2_eJUuQAowpMufbsl8ujtTlAl7jT/s1600/kyrkan.jpg" height="251" title="Nydala kyrka" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Endast östra delen av klosterkyrkan samt portkapellet <br />
(till höger i bild) finns bevarade i Nydala.</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: 12.0pt;">Idag vet vi inte ens om det
fanns någon bebyggelse på platsen innan munkarna anlände. Ofta kan man härleda
äldre bosättningar med hjälp av bygdenamn och fornlämningar (dvs gravar som kan
dateras till järnålderns slutperiod, vikingatiden). I Nydala har klostret gett namn åt
platsen – Nova Vallis, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Den nya dalen</i>,
vilket kan jämföras med moderklostrets <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Ljusa
dalen</i> (Clairvaux). Så där får vi ingen hjälp. Men, angående ortnamn kan man
konstatera att ålderdomliga -ryd och -stad-namn i närområdet tillsammans med
enstaka järnåldersgravar tyder dock på att viss bebyggelse har funnits i
området under järnålder och tidig medeltid – men inte nödvändigtvis just där klostret byggdes. Även en pollenanalys, gjord 2007, påvisar att området använts för bete och odling redan omkring 300-400 e.Kr.
</span></div>
</div>
Ann-Marie Nordmanhttp://www.blogger.com/profile/06332902933740726451noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-53258254748051523402014-01-31T11:55:00.000+01:002014-01-31T11:55:00.786+01:00Är skräp alltid en sopa? Del 6 <span style="font-family: Calibri;">En fyndgrupp som man inte riktigt
kan kalla för skräp fast de har tappats i ganska stora mängder är mynten. De är
viktiga för arkeologin eftersom de kan hjälpa till med datering av till exempel
byggnader. Visserligen var mynten i omlopp under olika lång tid men det finns
även sådana som tillverkades i stora mängder under en kort period med ett lågt
pengavärde som kan användas till att datera korta tidsperioder.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Mynten tillverkades av silver
eller kopparlegeringar. Det absolut vanligaste myntet i stan är Drottning
Kristinas <sup><span style="font-size: x-small;">1</span></sup>/<sub><span style="font-size: x-small;">4</span></sub> öre kopparmynt som präglades under perioden
1632-1654. Dessa har tappats i princip i alla typer av miljöer i staden vare
sig det handlar om rikare hushåll eller fattiga. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhExByxGFezETJNT3UxQogB6Q1tE4g9qPszgvG7OEcQVgPSU6CA8KhupG5G9GmAGOXcSd9rM92PW7iwipswVWxmO-FAwuCh6R_dc51tc6y6DvBVXH88zqbW7LgnVSl5Akshvhf7MdcNDSA/s1600/Del+6+Kristinamynt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhExByxGFezETJNT3UxQogB6Q1tE4g9qPszgvG7OEcQVgPSU6CA8KhupG5G9GmAGOXcSd9rM92PW7iwipswVWxmO-FAwuCh6R_dc51tc6y6DvBVXH88zqbW7LgnVSl5Akshvhf7MdcNDSA/s1600/Del+6+Kristinamynt.jpg" height="214" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri;"><span style="font-size: x-small;">Det vanligaste
myntfyndet, <sup>1</sup>/<sub>4</sub> öre kopparmynt från Drottning Kristinas
regeringstid 1632-1654.</span> </span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Bland
de äldsta mynten på öster, från Gustav II Adolfs regeringstid 1611-1632, har
ett antal så kallade klippingar hittats. Det är fyrkantiga mynt som försågs med
rader av stämplar som sen klipptes isär. De <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">förekom under 1500-1600-talen och var oftast en sorts nödmynt. Klippingen
på fotot har stämpeln 1624, alltså året när den tillverkades. De flesta av de senare
regenterna finns också representerade i fyndmaterialen. Mynten påträffas i golv
och fyllnadslager under husen och har säkert tappats i samband med handel.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det förekommer också att de lagts ut vid
husbyggnation som en försäkran om ett bra hus och ett gott boende.</span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkk1yQTgp_TlCyXLIKG51PY-FeOej3wv991ec7j1JIuQ5NMfAaca2i1glOfhDntGpGWW744otggCeinRBhI45oJBNIsQlJGQa2r9pwHGo3bT2pZ4wUF0sj01hS_-10xkwL8uVH5Ky12Dg/s1600/Del+6+Klipping.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkk1yQTgp_TlCyXLIKG51PY-FeOej3wv991ec7j1JIuQ5NMfAaca2i1glOfhDntGpGWW744otggCeinRBhI45oJBNIsQlJGQa2r9pwHGo3bT2pZ4wUF0sj01hS_-10xkwL8uVH5Ky12Dg/s1600/Del+6+Klipping.jpg" height="320" width="285" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Klipping
som fungerade som ett mynt. Årtalet 1624 syns i den övre delen. Framkom på
tomten där biografen China tidigare låg.</span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Det absolut vanligaste är att mynten tillverkats av koppar, i små
valörer, men ibland händer det att vi hittar en mindre skatt. Vid
undersökningarna intill stadsbiblioteket 2009 framkom en liten stapel med
silvermynt. Det var 15 mynt, alla tillverkade under Drottning Kristinas
regering, varav sex av dessa präglats i Reval (dagens Tallin). Även dessa
bestod av en liten valör, 1 öre, men eftersom de var gjorda i silver så
representerade de ett större värde. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtMS5hmIpeKIPd8i-9pyn8PAtKDF2ZjpDVOXWIUuWTJVxU1KpZ_1jrAs9D48EWv29sxfDQaosflUFmrX9pjC4qA8696MK0bFDptuO9ACCgCDpoVJ8p_zTFeI-1WEzMzaAMLSaIzKuNmBM/s1600/Del+6+Silvermynt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtMS5hmIpeKIPd8i-9pyn8PAtKDF2ZjpDVOXWIUuWTJVxU1KpZ_1jrAs9D48EWv29sxfDQaosflUFmrX9pjC4qA8696MK0bFDptuO9ACCgCDpoVJ8p_zTFeI-1WEzMzaAMLSaIzKuNmBM/s1600/Del+6+Silvermynt.jpg" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Silvermynt/skatt:
Den påträffade myntstapeln med femton silvermynt i fyndskick</span> </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr0LoLAp7Ero1xA_T1_oNlOMygYrzSP_hMS8fxw1BcvPeDt4sDN773TUR6goe8y6qVpnUisyZtVKgqAWHbNUmSfka2OlHpP32ur94lC8UZ6ITWrKR3O-LR6spdMfVBrPgcVENLR2Qoszk/s1600/Del+6+Myntskatt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr0LoLAp7Ero1xA_T1_oNlOMygYrzSP_hMS8fxw1BcvPeDt4sDN773TUR6goe8y6qVpnUisyZtVKgqAWHbNUmSfka2OlHpP32ur94lC8UZ6ITWrKR3O-LR6spdMfVBrPgcVENLR2Qoszk/s1600/Del+6+Myntskatt.jpg" height="236" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">och efter konservering.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-family: Times New Roman;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-size: small;">
</span><span style="mso-bidi-font-weight: bold;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Calibri;">Ytterligare ett myntlikande föremål har påträffats vid grävningar på
öster. Det är små mässingsbrickor, ibland försedda med ett perforerat hål. De
har tillverkats i Nürnberg mellan 1586 och 1635. Räknepenningar användes ihop
med ett underlag i form av ett bräde försett med linjer till olika
räkneuppgifter. Det användes på samma sätt som en kulram.</span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"><span style="font-family: Calibri; font-size: small;"></span></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipkZlqEyX_s_Cxi5RVzNbsjVWLevacGZD3jElK5PqdK1WL7xTT8ksChaTcnsnNnaGy5cNxZyiA0mkbMuDuUc_YNDrb1aSKh9v5O49GKmx5w_iaME_FcfLNj5ZuUOQfo0cMtwBFc4baLZ0/s1600/Del+6+R%25C3%25A4knepenning+A.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipkZlqEyX_s_Cxi5RVzNbsjVWLevacGZD3jElK5PqdK1WL7xTT8ksChaTcnsnNnaGy5cNxZyiA0mkbMuDuUc_YNDrb1aSKh9v5O49GKmx5w_iaME_FcfLNj5ZuUOQfo0cMtwBFc4baLZ0/s1600/Del+6+R%25C3%25A4knepenning+A.jpg" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglpFD5jSpFeu59DMAqj7J6I-SOJrKbOiPh7DWx_N3LQkrcvplBLwMnePDqfiYHPgftionpcPjPpenmQ1ikULVbDu89M4NbzQhRUF2oQ1uA_z3jLhMEEAnZHD10V8U_SHzV-SHIEZ-_mC8/s1600/Del+6+R%25C3%25A4knepenning+B.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglpFD5jSpFeu59DMAqj7J6I-SOJrKbOiPh7DWx_N3LQkrcvplBLwMnePDqfiYHPgftionpcPjPpenmQ1ikULVbDu89M4NbzQhRUF2oQ1uA_z3jLhMEEAnZHD10V8U_SHzV-SHIEZ-_mC8/s1600/Del+6+R%25C3%25A4knepenning+B.jpg" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Räknepenning
i mässing tillverkad i Nürnberg, båda sidorna. Hittad på platsen där Arkivhuset
står idag</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Detta var den sista delen i serien om fynd i staden som man egentligen
kan kalla skräp eller sopor. Tänk om dåtidens människor visste att arkeologerna
skulle ligga på alla fyra för att leta fram deras borttappade och kasserade
vardagsvaror 400 år senare. Med hjälp av dessa saker kan vi berätta om deras
liv och leverne och låta Jönköpingsborna komma till tals igen, för de har ju så
mycket spännande att berätta.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Susanne Haltiner Nordström<o:p></o:p></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"><o:p></o:p></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
</span></div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span></span> </div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span></span> </div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span></span></div>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-66523189279623382612014-01-29T10:50:00.000+01:002014-01-29T10:50:51.268+01:00Lyx i vardagen?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZVolfqND91or82Q4xZeF7_Wf5NcPBF9a0fhJiug8_jHpTIaXOdgfSvWNpexFx6VT_yoVFKt60UcvLAOHuTdQ25W3uzutY1JSnfitPm3aLwLpNtQs-wp6dirrPFZz5qavAS2cD2N_ui0M/s1600/IMG_0280small.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZVolfqND91or82Q4xZeF7_Wf5NcPBF9a0fhJiug8_jHpTIaXOdgfSvWNpexFx6VT_yoVFKt60UcvLAOHuTdQ25W3uzutY1JSnfitPm3aLwLpNtQs-wp6dirrPFZz5qavAS2cD2N_ui0M/s1600/IMG_0280small.jpg" height="300" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En tandborste från Rosenlunds herrgård</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: center;">
"<i>Ä, dä ä väl någe nytt njutningsmedel, som överklassen har hittat på</i>."</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så förklarade Kolingens halvbror den tandborste som Kolingen just hade hittat. Och förmodligen beskrev Albert Engström här vanligt folks syn på denna nymodighet (skämttidningen Strix nr 13/1898). För i 1800-talets Sverige var inte tandborsten var man egendom. Samtidigt är det en trist kliché att man i äldre tider inte förstod sig på att sköta sin munhygien. Bilden av fattigfolk med ett fåtal kvarsittande skeva, maskstungna tänder hör liksom till vår bild av det förgångna.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I en läsvärd kortessä på sin numera nedlagda blogg pekade Peter Englund ut de problem med tandstatus som uppstod under den tidigmoderna perioden här i Västeuropa. Boven i dramat var socker. Det bruna råsockret och det rena, vita raffinerade sockret. Under 1600- och 1700-tal gick det från att vara ett exotiskt njutningsmedel för de allra rikaste i samhället till att bli mer av allmängods. Det fanns pengar att hämta i sockerframställning. Förutsättningarna för storskalig produktion av rörsocker var varmt klimat och god tillgång på billig arbetskraft. Lösningen? Den beryktade triangelhandeln och Karibiens vidsträckta plantager. Med sockret kom utbredd karies och trasiga tänder till Europa som en liten påminnelse om de fruktansvärda tragedier som denna slavekonomi förorsakade. Och vi i västvärlden blev alltmer beroende; blev till de sugar junkies många av oss är idag. Tänk bara på hur man i Sverige intar en tätplacering när det gäller konsumtion av lösgodis...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9dtSEdvbxzUKa_Ps9QlTbOXH3VbogWFVwAerwLxerkfhANYu0diueRt0yKWhYCMTV2THTbpnHzh5i1GBF1ZS6hFC-h7N2vg9zag_frJQiyxUtdRx83Qm02IfxIEILTl7T_dgQkD6ULQg/s1600/IMG_0282small.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9dtSEdvbxzUKa_Ps9QlTbOXH3VbogWFVwAerwLxerkfhANYu0diueRt0yKWhYCMTV2THTbpnHzh5i1GBF1ZS6hFC-h7N2vg9zag_frJQiyxUtdRx83Qm02IfxIEILTl7T_dgQkD6ULQg/s1600/IMG_0282small.jpg" height="300" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Den perfekta formen - ett och halvt sekel senare ser tandborsten i stort sett likadan ut..</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Men tandvård var ingen nyhet. I många kulturer var det vanligt att man tog en färsk kvist och tuggade loss fibrerna i ena änden till en liten viska som man sedan rengjorde sina tänder med. Indierna föredrog att använda mangoträdet, medan man tuggade på arrakskvistar på den arabiska halvön. Profeten själv betonade vikten av god munhygien och skall ha borstat sina tänder även när han låg för döden. Men den första kända tandborsten av "modern" utformning framställdes i Kina år 1498. Var annars? Den hade skaft av bambu och borst från svin. I Frankrike lanserades tandborsten år 1560, då försedd med borst av tagel eller fjädrar. Däremot är massproduktion en genuint europeisk företeelse. Britten William Addis startade sin fabrik år 1780. Man använde då svinborst, hästtagel eller de styva håren från grävling. Skaften skars till av ben eller horn - elfenben om man skulle lyxa till det - och alla hål borrades för hand. Detta förändrades i slutet av 1930-talet med introduktionen av tandborstar vars borst tillverkats av nylon. Strax efter Andra Världskriget kom plastskaften. Och där befinner vi oss idag. Materialen må ha förändrats, men grundformen har bestått genom seklen.Sen är det en <u>helt</u> annan sak att tandläkare och tandhygienister alltid söker förbättra hur vi användare skall hantera borsten...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMjFYtKgLDS8AmcclcwGEi51N3MszzR1gcIjSgZENI-5c5cwxRCU2E8p1_GkgR7wpck9BJo6uwKc8IFXSwT5ETAAzGz9AT7h9TsAJqEx4Ape-I0Yj0lONPUnk9RWNelrnGF4EBebuXG1M/s1600/IMG_0284small.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMjFYtKgLDS8AmcclcwGEi51N3MszzR1gcIjSgZENI-5c5cwxRCU2E8p1_GkgR7wpck9BJo6uwKc8IFXSwT5ETAAzGz9AT7h9TsAJqEx4Ape-I0Yj0lONPUnk9RWNelrnGF4EBebuXG1M/s1600/IMG_0284small.jpg" height="300" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Massproducerad, men tillverkad för hand. Sågade markeringar för fyra rader borsthål.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Låt oss så vända tillbaks till vårt fynd, tandborsten från Rosenlunds herrgård. Det hade utan tvekan varit lockande att försöka koppla den till grundaren själv, till Gustaf Mauritz Posse. För en gustaviansk gentleman, en godsägare och högt uppsatt jurist, lär ha innehaft en tandborste för personligt bruk. Men tyvärr stämmer inte dateringarna. Posse dog redan 1827 medan vårt fynd gjordes i raseringslager från vad vi förmodar är herrgårdens orangeri. Den byggnaden raserades vid mitten av seklet, något som bekräftas genom fyndet av ett kopparmynt, en 1/3 skilling banco slagen för Oscar I år 1848. Men om det inte var Posse själv som fejade sina tänder med denna lilla borste får vi kanske gissa på någon av hans efterkommande släktingar, en medlem av ägarfamiljen. För vid mitten av 1800-talet var tandborstar fortfarande med Kolingens halvbrors ord "<i style="text-align: center;">någe nytt njutningsmedel, som överklassen har hittat på" </i><span style="text-align: center;">för merparten av invånarna i Brödupprorets Jönköping.</span> </div>
Claes Petterssonhttp://www.blogger.com/profile/02391286001490925366noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-16075415166241072862014-01-28T11:35:00.001+01:002014-01-28T12:00:59.464+01:00Är skräp alltid en sopa? Del 5<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Vid stadsgrävningar hittar vi
naturligtvis en stor mängd föremål tillverkade av olika metaller. Vanligast är
saker av järn såsom spikar, nitar, olika beslag, krokar och framför allt
klumpar av rost som vi inte ens kan gissa funktionen på. En del av rostklumparna
skickas till konservering där man börjar med att röntga för att se hur mycket
metall som finns kvar och då syns även föremålets ursprungliga form. Denna
information ses över innan beslut tas om det går att konservera och om fyndet
är tillräckligt intressant. Detta är även en kostnadsfråga när det gäller stora
fyndmängder från stadsgrävningar. </span></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgolplKkL7ldzs51w-sfQEElJxlLeMvkgw-emYGw3AL15jxsSgk0RiPwBEF5P_FaGcgEpH5lDBkzhIat3wjJ9w4Qs2SmMjPxu0trxWdYfvASWeqmdXl6KmZcirkLSnPob25Uhwrs4_7D_I/s1600/Del+5+Ljusstake+i+j%C3%A4rn.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgolplKkL7ldzs51w-sfQEElJxlLeMvkgw-emYGw3AL15jxsSgk0RiPwBEF5P_FaGcgEpH5lDBkzhIat3wjJ9w4Qs2SmMjPxu0trxWdYfvASWeqmdXl6KmZcirkLSnPob25Uhwrs4_7D_I/s1600/Del+5+Ljusstake+i+j%C3%A4rn.JPG" height="320" width="213" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Ljusstake/hållare tillverkad i
järn med spetsig ände för att sätta i trä. Hittad i ett av husen där
parkeringshuset Smedjan numera ligger.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Några fynd har konserverats och
blivit så fina som på bilderna. Ljusstaken/ljushållaren har man troligen slagit
fast rakt ner i bordet, eller möjligen på en utskjutande del i en vägg eller
knut. Det lilla klotlåset av holländsk eller tysk tillverkning är ett riktigt
charmigt fynd där konservatorn har haft ett svårt jobb med nyckeln sittande
kvar i låset. Låset har daterats till 1600-talet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWesycu_oK5hfZ0dEAiRcUz-pm488xHnSPoe6UIWT8JgOI0zCCcLpG9N20jKbC0Yl0ttMgtyTeh01hxX3a3ymMP5l20H73HTKSO0JUYOL1cMU5Ioq-cf7q5rMCGE-IgAu5EKs48AqVdls/s1600/Del+5+Klotl%25C3%25A5s.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWesycu_oK5hfZ0dEAiRcUz-pm488xHnSPoe6UIWT8JgOI0zCCcLpG9N20jKbC0Yl0ttMgtyTeh01hxX3a3ymMP5l20H73HTKSO0JUYOL1cMU5Ioq-cf7q5rMCGE-IgAu5EKs48AqVdls/s1600/Del+5+Klotl%25C3%25A5s.jpg" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Klotlås från Tyskland eller
Holland, daterad till 1600-talet. Hittad på tomten där Arkivhuset ligger.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Det vackra skospännet med
blommönster har troligen suttit på en finsko som man använde vid speciella
tillfällen. Skeden och knappen är båda tillverkade i mässing. Skeden som är en
supsked användes vid fester för att supa brännvin och knappen har troligen
suttit på en väst eller finare rock under 1700-talet. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Dessa tre föremål har alla hittats inom
kvarteret där numera parkeringshuset Smedjan står.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqGrerko7UEFfKlMrmV4Jy28Pupj6unQdCKKzZiI9o1tgMkFLTifzel1U3u01oEfjsyF2enEbT09q9WZKN5hH1AhR0-EZ-ZMk0EF8mgdMSBZt1oi6z7WgYCtQOImELrRH_h685IbcLxHM/s1600/Del+5+Skosp%25C3%25A4nne_.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqGrerko7UEFfKlMrmV4Jy28Pupj6unQdCKKzZiI9o1tgMkFLTifzel1U3u01oEfjsyF2enEbT09q9WZKN5hH1AhR0-EZ-ZMk0EF8mgdMSBZt1oi6z7WgYCtQOImELrRH_h685IbcLxHM/s1600/Del+5+Skosp%25C3%25A4nne_.JPG" height="320" width="314" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Skospänne daterat till sekelskiftet
1700.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEZlxH1ecDqOxGJzIyf8Bjn8am4DxQz9UBd5eK7HDsjR0eCoLG9uqYTwpaE9weKHuuhZlj95EvD9wpiEKUS5q6UzoSS_4IQWPQVZYH9OvI5BbKiDXxiuN8hwO7HzF-8FcQnwzCuG0SwmQ/s1600/Del+5+Supsked.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEZlxH1ecDqOxGJzIyf8Bjn8am4DxQz9UBd5eK7HDsjR0eCoLG9uqYTwpaE9weKHuuhZlj95EvD9wpiEKUS5q6UzoSS_4IQWPQVZYH9OvI5BbKiDXxiuN8hwO7HzF-8FcQnwzCuG0SwmQ/s1600/Del+5+Supsked.jpg" height="213" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Supsked i mässing från sent
1600-tal.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-no7C-YqmMzoS88xlkxpzqdonKta_0HD_leQg89Kc48nZ9yntRpnYPSz_dM6PxkugAp34yd3u7cMRyfFKgvee2lm3QHEbjjmOaq9jS_5KiupNNp7T9hfU2AbOQept3ptvaDlLtomo5dQ/s1600/Del+5+Knapp.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-no7C-YqmMzoS88xlkxpzqdonKta_0HD_leQg89Kc48nZ9yntRpnYPSz_dM6PxkugAp34yd3u7cMRyfFKgvee2lm3QHEbjjmOaq9jS_5KiupNNp7T9hfU2AbOQept3ptvaDlLtomo5dQ/s1600/Del+5+Knapp.jpg" height="241" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Knapp i mässing daterat till
1700-tal.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Calibri;">Susanne Haltiner Nordström</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-29838370620034546282014-01-26T09:30:00.000+01:002014-01-26T12:57:17.913+01:00Stenhuggarens spett?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSpOfVWwfZnDTI5TTatGOqVGe6S_gt0zRqfNvZ8pzyy3jfmoKFu9-AIerJFUrMRmFTgPFNpZm0InBRd8PNZL7oO-UGoJiZWo8WcC0itJ7Elr-2twBq1gkdfK8W8oNSq-NxLTEJ2gTF5G8/s1600/DSC__2354small.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSpOfVWwfZnDTI5TTatGOqVGe6S_gt0zRqfNvZ8pzyy3jfmoKFu9-AIerJFUrMRmFTgPFNpZm0InBRd8PNZL7oO-UGoJiZWo8WcC0itJ7Elr-2twBq1gkdfK8W8oNSq-NxLTEJ2gTF5G8/s1600/DSC__2354small.tif" height="266" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stenhuggarens spett - ett vattenfynd från Jönköpings slott</td></tr>
</tbody></table>
Det låg djupt ner i dyn, en bit ut från vad som en gång utgjort strandlinje vid Munksjön. Ett kort, men kraftigt järnspett som med största sannolikhet tillhört en av de byggnadsarbetare som uppförde vallar och bastioner kring Jönköpings slott. Eftersom lämplig sten saknas i fästningens närområde har man fått förlita sig på transporter av olika slag för att få in lämpligt material till byggarbetsplatsen. Enklast var att välja sjövägen; att med skutor eller pråmar frakta stenblocken över Vättern och in genom det korta ålöp som idag heter Hamnkanalen. Munksjön var (och är) djup längs den västra stranden, så det innebar inget problem att komma nära slutmålet. Vid utgrävningen 2012 hittade vi rester efter dykdalber och timmerkar som man kunnat förtöja vid i samband med lossning av tunga laster.<br />
<br />
Emellertid var det nog just här, nära stranden, som de största problemen med stenfrakterna gjorde sig påminda. Det gällde att på ett säkert sätt kunna lyfta de många hundra kilo tunga blocken upp ur ett lastrum och flytta dem över till fast mark. Säkert skedde det olyckor av och till. Man halkade, tappade taget eller också brast lyftanordningarna. Detta kan vara förklaringen till ett annat fynd, ett väl tillhugget sandstensblock som ursprungligen suttit i det nordöstra hörnet av bastion Carolus. Stenen påträffades våren 2013 på flera meters djup när grävmaskinerna förberedde spontning utmed Munksjön. Det här blocket hade i och för sig fallit i vattnet i samband med rivningsarbetet 1834-35 (vilket visades av ännu fastsittande kalkbruk), men liknande tillbud inträffade även då fästningen uppfördes.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaKkYqUYnNUD-IK8xGTreZFVisEQijWqg8i83fXXPQ0mHjbPn42qzZr86iCrEoUFGUCqvFSsc7JCjg4HnndJYHtY3TO570b20A5bStfgzzUDMjQRLjFGmE1N9BJ6Pta5_q3xrtZ-DpUI/s1600/DSC__2351small.tif" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaKkYqUYnNUD-IK8xGTreZFVisEQijWqg8i83fXXPQ0mHjbPn42qzZr86iCrEoUFGUCqvFSsc7JCjg4HnndJYHtY3TO570b20A5bStfgzzUDMjQRLjFGmE1N9BJ6Pta5_q3xrtZ-DpUI/s1600/DSC__2351small.tif" height="320" width="213" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kort, men kraftigt. Bara 118 cm långt.</td></tr>
</tbody></table>
Vi kanske kan tänka oss följande scenario när järnspettet gick förlorat? Man lossade huggen sten från en skuta som förtöjts på djupt vatten, en bit ut från stranden. Lyften skedde med rep, block och talja. Kanske fanns det en lastkaj, men det är också möjligt att man utnyttjat den mer omständiga metoden med omlastning till en liten pråm som kunde dras upp på stranden. Även om kranbommar utnyttjades, både på skutan och från land, krävdes det mycket baxande och svett innan de vackra sandstensblocken till sist hamnade på avsedd plats. Och just den här gången gick det snett. En arbetare miste sitt spett ner i vattnet och det försvann för gott. Eller rättare sagt, det försvann för en period på exakt fyra sekel innan arkeologerna återfann järnspettet på nytt.<br />
<br />
Man kan tycka att det är kort, med en längd på bara 118 cm, men det finns säkert en god förklaring. Till exempel att man avsåg att utnyttja detta redskap på trånga ställen. Mindre kraft som hävstång, men lättare att komma intill! Spettet från Västra kajen hamnar nu, när metallkonserveringen är klar, på Miliseum i Skillingaryd där man byggt upp en fin utställning om befästningskonst.Claes Petterssonhttp://www.blogger.com/profile/02391286001490925366noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-40420072524140813932014-01-24T08:17:00.000+01:002014-01-24T08:17:45.645+01:00FotogrammetriSedan 1930-talet har fotogrammetri använts som hjälp vid kartering. Lantmäteriet har flygfotograferat hela landet i stråk som överlappar varandra. Med två överlappande flygfoton som placeras så att man ser en bild med varje öga får man en stereoeffekt. På så sätt kan man mäta höjder. Med den metoden har man tagit fram höjdkurvorna till våra kartor. Man har även bearbetat flygbilderna för att kompensera för varierande avstånd och terrängens ojämnheter så att man har fått ett ortofoto, d.v.s. ett skalriktigt foto med samma geometri som en karta. Ortofotot passas in i ett koordinatsystem med hjälp av inmätta punkter som syns i flygbilden. Med ortofotot karteras sedan markanvändning, vägar och byggnader. I dag används laserskanning för att skapa terrängmodeller och höjdkurvor men fortfarande fyller ortofotot sin funktion.<br />
<br />
På länsmuseet har vi börjat använda fotogrammetri för att dokumentera fornlämningar. Genom att fotografera en fornlämning ur olika vinklar och sedan sätta samman bilderna i ett datorprogram skapar vi en tredimensionell bild av fornlämningen. Om man vid en underökning successivt dokumenterar en fornlämning på detta sätt kan man skapa en modell där man kan titta in i den ur olika vinklar och därmed kan man bättre förstå dess konstruktionsdetaljer.<br />
<br />
Nedanstående färgglada bild är en dokumentation av en hålväg. Grundfärgen i bilden visar hur marken lutar i förhållande till hålvägens bottenplan. Mörkgrönt är ingen eller liten lutning och rött är en kraftig lutning. De blå kurvorna är höjdnivåkurvor med 10 cm ekvidistans. De röda kurvorna visar höjd över hålvägens bottenplan med 5 cm ekvidistans.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6RJbZcD5Lg9JffFLQbCWvjvQaLNnL8My3X_kto0BvvtBcfiU42oDeNbECvqBmOb4K13tQjVXyL0ld6uxfHThyYcqyj02LAqZTTgsih3JAWv-5u2RkYx1hdwPCF1WZY2dwZENs5Nco3qdT/s1600/H%C3%A5lv%C3%A4g.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6RJbZcD5Lg9JffFLQbCWvjvQaLNnL8My3X_kto0BvvtBcfiU42oDeNbECvqBmOb4K13tQjVXyL0ld6uxfHThyYcqyj02LAqZTTgsih3JAWv-5u2RkYx1hdwPCF1WZY2dwZENs5Nco3qdT/s1600/H%C3%A5lv%C3%A4g.jpg" height="225" width="320" /></a></div>
<br />Ingvar Röjderhttp://www.blogger.com/profile/11186383756339884845noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-70833644938438126822014-01-21T11:28:00.000+01:002014-01-28T10:47:04.951+01:00Är skräp alltid en sopa? Del 4<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Ett mycket vanligt fynd som vi
hittar vid undersökningarna är små bitar av pipskaft både med och utan dekor.
Ibland så sitter piphuvudet kvar men för det mesta är det bara skaftet kvar.
Detta kommer från en verklig vanlig sopa som man förbrukade, både i stora
mängder och i snabb takt under 1600-1700-talet. <span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: Calibri;">Piporna är tillverkade av vit
lera och användes för att röka tobak. <o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: Calibri;"><span style="font-family: Calibri;">Tobaken kom från Amerika och
spred sig över världen. Då den kom till Europa spred den sig först bland
överklassen, där den framförallt snusades. </span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri;">Rökningen ansågs först ha flera
positiva medicinska effekter. Den kunde inte bara bota en mängd sjukdomar, utan
skulle dessutom ge en behaglig röst. Speciellt lämpligt sades rökning vara för
sjömän, fiskare och folk boende i fuktiga miljöer. Vilket faktiskt gällde för
den största delen av Jönköping på 1600-1700-talet. Rökningen blev snabbt
populär i breda folkliga kretsar; bruket spred sig bland sjömän och med
hemvändande soldater från trettioåriga kriget. <span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: Calibri;">England och Holland blev de
stora producenterna på pipor. </span>Det äldsta pipfyndet i Sverige med en
säker datering påträffades ombord på regalskeppet Wasa som sjönk 1628. <span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: Calibri;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK-vhx-9MIMapN1VFpTiBv34magDECS_co0r8-WO6VOMTN8MbXxo-GM73iJMEYWZzzwxaqSCiA2IPwVyyW_gO-kdxIziG8ifFxHm_vF3F3CWOd5Mk_RnWbCzdHUL8yB-ISXGegXrXwy3I/s1600/Del+4+Pipa+Holland+1625+beskuren.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK-vhx-9MIMapN1VFpTiBv34magDECS_co0r8-WO6VOMTN8MbXxo-GM73iJMEYWZzzwxaqSCiA2IPwVyyW_gO-kdxIziG8ifFxHm_vF3F3CWOd5Mk_RnWbCzdHUL8yB-ISXGegXrXwy3I/s1600/Del+4+Pipa+Holland+1625+beskuren.jpg" height="162" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">1600-tals pipa från Holland med ett litet huvud</span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span></span><br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
</div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
<o:p></o:p></span></span>
<br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Det första
svenska pipbruket öppnades i Stockholm av två holländare på 1650-talet. Det var
dock först runt mitten av 1700-talet som tillverkningen kom igång i större
skala. Under 1700-talet startades ett flertal pipbruk i Stockholm och på andra
platser i landet, bl.a. Norrköping, Falun, Arboga, Karlskrona och Varberg. Den
inhemska produktionen tog verklig fart efter år 1747, då ett importförbud på
kritpipor infördes. </span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">År 1729 öppnade den kände potatisodlaren Jonas Alströmer ett
pipbruk i Alingsås och blev snart den överlägset störste svenske tillverkaren. </span></span></span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
</span></span>
<div align="center" class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
</div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdz8KmrRlPk00v9rvS66HHTs15SHb2o979FZzkjeaj26vMpzLLnxc_uN0gMlgDtb45NfsS_Uw_TK0hAy2fPhIqxMHrOY_Y8SQtTaLXkSMLBraVwxbSNeEnxzgXOFSjKAvViuT8IGfghac/s1600/Del+4+Alstr%25C3%25B6merpipa.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdz8KmrRlPk00v9rvS66HHTs15SHb2o979FZzkjeaj26vMpzLLnxc_uN0gMlgDtb45NfsS_Uw_TK0hAy2fPhIqxMHrOY_Y8SQtTaLXkSMLBraVwxbSNeEnxzgXOFSjKAvViuT8IGfghac/s1600/Del+4+Alstr%25C3%25B6merpipa.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
</span></span><br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Alströmerpipa tillverkad i Alingsås. Fabriken var i drift mellan
1729-1761</span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span></span><br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
</div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
<o:p></o:p></span></span>
<br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: small;">Piporna hade
långa ömtåliga skaft, de kunde vara upp emot 0,5 meter långa. De har haft både
enkla punktdekorer men även så kallade figurala pipor med själva piphuvudet
utsmyckat som ett riktigt huvud. Från början var piphuvudet mycket
litet eftersom tobaken fortfarande var dyr och exklusiv men under 1700- talets
gång blir de allt större. Pipan kunde även köpas stoppad och sedan slängas
efter att den rökts färdigt. Så detta skräp kan egentligen jämföras med dagens
fimpar.<o:p></o:p></span></span></span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
</span></span>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgh9lGEOqc24vP2pDBb0Lhz25KUubfzz_1FcnjqA4RPP50hznkQ9p2xUttfsJS9ehgyTVf3tunmvgYn1rpN4wibTHvu60FIbzAEevuIpooORmajgYWdLG387iPn7SYc9ZFY9wdfUNdYQCs/s1600/Del+4+Ppipa+Jona+1630.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgh9lGEOqc24vP2pDBb0Lhz25KUubfzz_1FcnjqA4RPP50hznkQ9p2xUttfsJS9ehgyTVf3tunmvgYn1rpN4wibTHvu60FIbzAEevuIpooORmajgYWdLG387iPn7SYc9ZFY9wdfUNdYQCs/s1600/Del+4+Ppipa+Jona+1630.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
<div align="center">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">
En så kallad Jona pipa där man på skaftet avbildat hur valen
sväljer Jona, 1630</span></div>
<div align="center">
</div>
<div align="center">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXmQAtWbbxifFn6z_hhNm4Fky38Jdmquq7YjJ1v6VB_bmEWWeYERs5iNqpnzF3TC-Rvaml8TlBvQBHh2ljscmn9MKSZsY3mGIaX8PtZ1HI1zEzQZ9o-X0cI-UCsd2DHHcwki3HltyVzrA/s1600/Del+4+Figural+pipa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXmQAtWbbxifFn6z_hhNm4Fky38Jdmquq7YjJ1v6VB_bmEWWeYERs5iNqpnzF3TC-Rvaml8TlBvQBHh2ljscmn9MKSZsY3mGIaX8PtZ1HI1zEzQZ9o-X0cI-UCsd2DHHcwki3HltyVzrA/s1600/Del+4+Figural+pipa.jpg" height="320" width="209" /></a></div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
</div>
</span></span><br />
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Pipa tillverkad i Holländska Gouda av Abraham Eling den äldre, 1730-1771</span></span></div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Piporna har
inte haft något stort värde, de var billiga i inköp och de hade en kort
livslängd. De användes och slängdes, men skräpet kan ge oss information om
vardagen under 1700-talet.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoBodyText2" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: left;">
Susanne Haltiner Nordström</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-65733150189819901362014-01-17T13:36:00.000+01:002014-01-28T10:47:29.443+01:00Är skräp alltid en sopa? Del 3<span style="font-family: Calibri, sans-serif; text-indent: 0cm;">Ytterligare
en vanlig sopa eller skräp från 1700-talets Jönköping är allt det trasiga
porslin som gått sönder och slängts i sin närmiljö. Både sådant som slunkit
genom springor i golvet och sådant som avsiktligt slängts bland annat avfall.
Porslinet har kommit från Kina och kallas Ostindiskt porslin.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; text-indent: 0cm;"> </span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; text-indent: 0cm;">Porslin från Kina importerades under 1600-tal
- 1800-tal främst via det holländska Ostindiska kompaniet. År 1731 grundas det
Svenska Ostindiska Kompaniet i Göteborg och förekomsten av ostindiskt porslin i
Sverige ökar i och med det. Det har inte bara varit vanligt bland högre stånden
och de välbärgade utan de olika undersökningarna inom Jönköpings östra delar
visar att föremålen är spridda inom de flesta områden. Bland annat kan orsaken
ses i att alla som var ombord på dessa Ostindiefarare fick ut delar av sin lön
i porslin och på så sätt spreds det snabbt.</span><br />
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-indent: 0cm;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXrtBRVEFNu8N5KO0tMhCnb2OfLR4Win3AZnTUovQAF1Zn36hw_B-cTY8wOfkHQL18hU6wU5vB79jH8X42Co1k5sRWjtiP7B1x7cxG_YxO2Jer9nW5j5K7kkEsaJNaqMu931whD70-tBI/s1600/Del+3+Piorslin+Imari,+bl%C3%A5vitt.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXrtBRVEFNu8N5KO0tMhCnb2OfLR4Win3AZnTUovQAF1Zn36hw_B-cTY8wOfkHQL18hU6wU5vB79jH8X42Co1k5sRWjtiP7B1x7cxG_YxO2Jer9nW5j5K7kkEsaJNaqMu931whD70-tBI/s1600/Del+3+Piorslin+Imari,+bl%C3%A5vitt.tif" height="216" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center; vertical-align: middle;">
<span style="font-size: x-small;">Porslin av sorterna blåvitt och Imari.</span><o:p></o:p></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Mönstren och
färgerna har olika namn, den vanligaste är Blåvit, som om den har en brun
utsida kallas Bavaria. Utöver de två nämnda sorterna tillverkades porslin med
så kallad Imaridekor i stora mängder i Kina under 1700-tal för den Europeiska
marknaden. Imaridekoren bestod av blå dekor under glasyren och roströd och
gulddekor över glasyren. Under slutet av 1700-talet och 1800-talet tillverkas
ett flertal sorter med emaljfärger över glasyren, den vanligaste varianten har
en röd dekor, sorten kallas ”Famille rose” efter dekorens färg, men även grön
och lila förekommer. </span><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div style="text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSJd5y_qkB0AOYvfhWM5c1QMGZcYtruEdCKizVE0N6OzwumRD7Wqd9T2oE1lldYfzXCfwt1jfzyFfca2boV0_5fcaheoCQCIgDyenLzVPoCpUoKUgCfL3-ct6iT7Y_mbUa60ugoJqdZGs/s1600/Del+3+Porslin+med+Famille+Rose.TIF" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSJd5y_qkB0AOYvfhWM5c1QMGZcYtruEdCKizVE0N6OzwumRD7Wqd9T2oE1lldYfzXCfwt1jfzyFfca2boV0_5fcaheoCQCIgDyenLzVPoCpUoKUgCfL3-ct6iT7Y_mbUa60ugoJqdZGs/s1600/Del+3+Porslin+med+Famille+Rose.TIF" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
<o:p></o:p></div>
<span style="line-height: 14pt; text-align: justify;"><span style="font-size: x-small;">Porslin med Famille Rose dekor.</span></span><br />
<div class="Brdtextindrag" style="text-align: left; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="Brdtextindrag" style="text-align: left; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Kineserna tillverkade
porslin i olika mönster för olika kulturer både i Europa och i Orienten, så att
alla skulle få den mönsterform man gillade. Ibland har mönster som producerats
för en annan marknad hamnat på ”fel” ställe som de små bitarna som har ett
Orientaliskt exklusivt mönster avsett för Persien, som hittades i Kvarteret
Apeln för några år sedan. Detta mycket exklusiva gods har tidigare endast
påträffats på Svenska Ostindiska Kompaniets gård i Göteborg och i Stockholms slotts samlingar.<o:p></o:p></span></div>
<div class="Brdtextindrag" style="text-align: left; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaJwUj2grSOf6_tXpnsaJ-CZCXBtugfEmsEG4pjeQU9eM7OKkO2K_2HY04fq11WZIlRlEiYZi51zZ8KVOgvVLYwjn4slQ_Pb-5aiQz6Au3H8XPvPeLMeo7qJU22O73ss9UeFq6AtQygU0/s1600/Del+3+Porslin+Orient.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaJwUj2grSOf6_tXpnsaJ-CZCXBtugfEmsEG4pjeQU9eM7OKkO2K_2HY04fq11WZIlRlEiYZi51zZ8KVOgvVLYwjn4slQ_Pb-5aiQz6Au3H8XPvPeLMeo7qJU22O73ss9UeFq6AtQygU0/s1600/Del+3+Porslin+Orient.tif" height="217" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center; vertical-align: middle;">
<span style="font-size: x-small;">Porslin med blåvittdekor och den ovanligare typen av orientaliskt
mönster i mörkblått.</span><o:p></o:p></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="line-height: 14pt; text-align: justify;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="line-height: 14pt; text-align: justify;">Porslinet består främst av fat och skålar i mindre storlek. Tallrikar har hittats, lock för små
burkar samt ovanligare, och troligen exklusivare föremål, så som ljusstaken på
bilden. Rika familjer kunde beställa egna serviser med familjevapen och
monogram.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikx-3bcPpWC11wSku0hx_DTIYkN1wJfG5gqQ8nFUIUGanGrQDSscPbN8wB_EUj5LdVcFKovqCP36GR0YZ1KkYqTnL0GoSS5lYkc80QW680eKozSKqKSUXJpE0Y9bQfVNu5iPK689XC9Os/s1600/Del+3+Porslin+Ljusstake.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikx-3bcPpWC11wSku0hx_DTIYkN1wJfG5gqQ8nFUIUGanGrQDSscPbN8wB_EUj5LdVcFKovqCP36GR0YZ1KkYqTnL0GoSS5lYkc80QW680eKozSKqKSUXJpE0Y9bQfVNu5iPK689XC9Os/s1600/Del+3+Porslin+Ljusstake.jpg" height="320" width="210" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center; vertical-align: middle;">
<span style="font-size: x-small;">En ljusstake med blåvitt mönster.</span><o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
Liknande mönster på vitt porslin med blått mönster är fortfarande
mycket populärt.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: 14.0pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; mso-layout-grid-align: none; text-align: justify; text-autospace: none; vertical-align: middle;">
Susanne Haltiner Nordström</div>
<span id="goog_1766299511"></span><span id="goog_1766299512"><br /></span></div>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-48104305678374436212014-01-14T08:24:00.000+01:002014-01-14T08:24:10.725+01:00TrianguleringEn av de viktigaste metoderna vid kartering har historiskt sett varit triangulering. Triangulering går till så att man bygger upp ett nät av trianglar genom att markera fasta punkter i terrängen. Man mäter sedan vinklarna mellan punkterna och några baslinjer mellan punkterna. Genom trigonometriska beräkningar kan man sedan räkna ut punkternas positioner och sätta ut dem på en karta. <br />
<br />
En av de första trianguleringarna utfördes av Tycho Brahe på 1570-talet. År 1758 inleddes en triangulering längs svenska kusten för framställning av sjökort. Med början 1815 genomfördes en första rikstriangulering. År 1816 påbörjade astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struve en triangulering för att mäta upp meridianen 25<span style="font-family: GreekMathSymbols; font-size: 11pt; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-font-family: Garamond; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-char-type: symbol; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-hansi-font-family: Garamond; mso-symbol-font-family: GreekMathSymbols;"><span style="mso-char-type: symbol; mso-symbol-font-family: GreekMathSymbols;">°</span></span> Ö från kusten i Nord-Norge till Svarta Havet. Det var det första försöket att mäta upp en meridianbåge. Mätningarna avslutades 1855 och 34 av de 265 mätpunkterna är idag ett världsarv. <br />
<br />
Vid framställning av geometriska kartor fäste man till en början inte så stort avseende vid var på jordklotet man befann sig. Uppgiften var att kartera en gård eller kanske en socken och syftet var att fastställa äganderätt och att ge ett underlag för ekonomisk värdering. De tidigaste mätningarna resulterade inte i några kartor utan i utstakningar på marken och i beskrivningar av tomternas storlek och läge. Ett av de viktigaste redskapen för lantmätaren sedan 1600-talet och in på början av 1900-talet har varit mätbordet. Det placerades över en uppställningspunkt, horisonterades och orienterades mot norr. Man syftade in en detaljpunkt med en diopterlinjal, från slutet av 1700-talet försedd med tub, och ritsade ut riktningen på mätbladet. Samma punkt syftades in från en annan uppställningspunkt och där ritsarna skar varandra hade man punktens läge på mätbladet. Avståndet mellan uppställningspunkterna mättes med mätkedja, från slutet av 1800-talet med mätband eller distanstub. Man kunde också mäta längden från uppställningsplatsen till detaljpunkten och sätta ut punkten med hjälp av linjalens skala. <br />
<br />
Även i dag är vinkelmätningen central vid kartering med totalstatiion. Men eftersom totalstationen samtidigt sköter längdmätning och beräkningar behöver man inte tänka så mycket på det.Ingvar Röjderhttp://www.blogger.com/profile/11186383756339884845noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-77888525860827378592014-01-10T14:36:00.000+01:002014-01-10T14:36:00.788+01:00Är skräp alltid en sopa? Del 2<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;"></span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Calibri;">En vanlig
fyndkategori som påträffas vid stadsgrävningar på öster i Jönköping är kakel
från kakelugnar. Kakelugnsmakare, eller pottmakare som de också kallades, finns
dokumenterade från bland annat Stockholm och Vadstena i början av 1500-talet.<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"> Under 1700-talet blir
Jönköping ett<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>centrum för lergodstillverkning
och runt 1750 finns sex stycken krukmakarmästare med verkstäder och lärlingar. Den
första krukmakaren som är känd är Per Pottmakare som omnämns första gången 1618.
<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;">I kvarteret Diplomaten, där
arkiv- och parkeringshus nu ligger, har tre stycken krukmakare varit versamma mellan
1720 och 1817. De tre krukmakarna var Magnus Soph, Isak Sjöstrand och Peter
Ekman. Intill Östra Torget (kvarteret Dromedaren) bodde krukmakarsläkten Banck,
med tre generationer krukmakare/kakelugnsmakare under perioden 1740–1824.<o:p></o:p></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;"></span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsbgPzTsf4DlQrgk2GbhUTswk8vLBCo0g-2b26AZtMNiyQEBbRsZVeFaNz-zb8UHwYGgpKMogDB5NIPMj3J_oBaJHURsJ80wcOEJkgA5YFsWspW_u206FKY5PLdrpW6b_4VFfqlF6k83g/s1600/Del+2+Faunfigur.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsbgPzTsf4DlQrgk2GbhUTswk8vLBCo0g-2b26AZtMNiyQEBbRsZVeFaNz-zb8UHwYGgpKMogDB5NIPMj3J_oBaJHURsJ80wcOEJkgA5YFsWspW_u206FKY5PLdrpW6b_4VFfqlF6k83g/s320/Del+2+Faunfigur.tif" height="320" width="182" /></a></span></span></div>
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;">
</span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Pressform
till ett figurkakel med mönster av en Faunfigur. Hittat i kvarteret Dromedaren.</span></span></span></span></div>
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;">
</span></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span></span> </span></span></div>
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
Vid mitten av 1700-talet
fick kakelugnen ett uppsving i Sverige med introduktionen av ny konstruktion
med rökgångar, där värmen utnyttjades bättre. <span style="font-family: Times New Roman;">
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">Den vanligaste typen av
kakelugn som tillverkades inom kvarteret Diplomaten var enfärgade grönglaserade
och gula kakelugnar samt sådana dekorerade med rombnät eller marmorering på
vit/beige grund. Grundformen har varit densamma såväl för modeller med raka
sidor som för runda. Några har haft hörnbalustrer och plastiska vågband. Ett
formfragment signerat JS (Isak Sjöstrand) 1750 kan ha varit använt till att
formge just en sådan baluster. En vacker pressform för en faunfigur hittades
vid Östra torget som troligen har varit en del av ett av mönsterkrön.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
</span></div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs1jLpxnCKo6m8H3kt9UMlTc4vfIVnD-C2mZRlMQwfnYOAZA5htDPaTgTrHBVcRQF4spCwMXkB6mhNpCIJddMeKR21V6YqPVjTHtR2kmLDAkkAf2xf54siObIiEZ1W6SNG-wJBMEQDNbA/s1600/Del+2+Pressform+JS+1750.TIF" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs1jLpxnCKo6m8H3kt9UMlTc4vfIVnD-C2mZRlMQwfnYOAZA5htDPaTgTrHBVcRQF4spCwMXkB6mhNpCIJddMeKR21V6YqPVjTHtR2kmLDAkkAf2xf54siObIiEZ1W6SNG-wJBMEQDNbA/s320/Del+2+Pressform+JS+1750.TIF" height="214" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;"><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
Pressform för framställning av balusterben. Del av Isak
Sjöstrands mästarprov. Signerat IS 1750.<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">De vit/beige glaserade
ugnarna har haft en annorlunda profil och dekor i form av den åttauddiga
stjärnan. Här har både kaklet och stjärnan haft två olika färger i en så kallad
blockkombination, där färgen på stjärnan på ena sidan sammanfaller med
bottenfärgen på den andra halvan av kaklet. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-size: 12pt; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><o:p></o:p></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSP_1dOJIA1QBriypf7Q7polo99BHNe34EQGBz7zn4AGPY05IBnaHO3lSoIF6JJvsbZfI3BV_0u6gq0S4NO9JmxR2HdnH7-miQhtQEraBSm75Z2bRcylW-u2_Bl2t6ruqZA0PeLYLYBcE/s1600/Figur+13.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSP_1dOJIA1QBriypf7Q7polo99BHNe34EQGBz7zn4AGPY05IBnaHO3lSoIF6JJvsbZfI3BV_0u6gq0S4NO9JmxR2HdnH7-miQhtQEraBSm75Z2bRcylW-u2_Bl2t6ruqZA0PeLYLYBcE/s320/Figur+13.tif" height="320" width="259" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Kakelplattor
dekorerade med stjärnor i två färger från krukmakarna Bancks verkstad.</span></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">Verkstäderna har tillverkat
kakelugnar, men i Diplomaten, dvs nuvarande arkivhuset, har man gjort det i
större skala. Det finns även bevarade stående kakelugnar i herrgårdar i
Jönköpingstrakten, till exempel Gunillaberg i Bottnaryd, som troligen
tillverkats i Diplomatenverkstaden.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4twy9jPa9PitjrMweF0Gq0gie3IPpM0Z7ZivX5EBabnYL-rhpwhe8hTwQPsulGxSgtGYst9O-hfxyghlku8mLLOq2MDEDrJZTOlhu0WzCWoh_sO6-jDUtx3cHqV6i1hbwzfSLgjD5790/s1600/Del+2+Gunillaberg+035+-BEK.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4twy9jPa9PitjrMweF0Gq0gie3IPpM0Z7ZivX5EBabnYL-rhpwhe8hTwQPsulGxSgtGYst9O-hfxyghlku8mLLOq2MDEDrJZTOlhu0WzCWoh_sO6-jDUtx3cHqV6i1hbwzfSLgjD5790/s320/Del+2+Gunillaberg+035+-BEK.tif" height="320" width="240" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;"><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnym8IIgdpgI3cl47MJSQFrpzOSQ9L0WnxQUwjDYJzTNCjmF-cmUVbZEOg8swonJOsMb5hNGCiCXA-Sy-TxyrL1o4OwFTwHHrXyH8qWoRHvTqJwivYWP_bdM_gR-pi6hKLZ13xTZDJAv8/s1600/Del+2+Gunillaberg+039+-BEK.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnym8IIgdpgI3cl47MJSQFrpzOSQ9L0WnxQUwjDYJzTNCjmF-cmUVbZEOg8swonJOsMb5hNGCiCXA-Sy-TxyrL1o4OwFTwHHrXyH8qWoRHvTqJwivYWP_bdM_gR-pi6hKLZ13xTZDJAv8/s320/Del+2+Gunillaberg+039+-BEK.tif" height="320" width="239" /></a></div>
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;"></span><br />
<span style="font-family: Calibri; font-size: x-small;">Två kakelugnar i Gunillabergs herrgård i Bottnaryd. Båda
ugnstyperna framställdes i kvarteret Diplomaten under senare delen av
1700-talet.</span></div>
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;"><span style="font-family: Calibri;"><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
Krukmakarnas levnadssituation var
inte alltid lätt. De förekommer ofta i domstolshandlingar då de hamnade i
slagsmål och dispyter. De blev aggressiva och hade humörsvängningar vilket
berodde på den dagliga användningen av bly. I äldre handlingar står ofta om
krukmakare som lider av frossa och är sjukliga. Hanteringen av bly var mycket
farlig och blyförgiftningen visade sig i förlamning och nedsatt rörelseförmåga
i händer och fötter. Det centrala nervsystemet påverkades med
sinnesförändringar, svårighet att sova, kramp, avmagring och blodbrist. Många
av hantverkarna fick blykolik vilket gav svåra smärtor i buken och inre organ
påverkades. I dessa familjer fanns många fler rörelsehindrade och
förståndshandikappade än i övriga familjer. Särskilt var det barn och ungdomar
som drabbades, även om de inte alltid var inblandade i själva produktionen av
keramiken. Så alla dessa vackra kärl och kakelplattor kostade hantverkarna och
deras familjer hälsan utan att man visste om hur farlig hanteringen var.</div>
<span style="font-family: Times New Roman;"></span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
</span><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">De påträffade kakelplattorna kommer
mestadels från själva krukmakartomten där de misslyckade bitarna slängdes på
platsen eller när kakelugnen i husen gick sönder/blev omodern och delarna
kastades ut. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-size: 11.0pt;">Susanne Nordström<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
</span><o:p></o:p></div>
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</div>
</span><div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</div>
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
</div>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-72353126275427810662014-01-07T08:14:00.000+01:002014-01-07T08:14:26.472+01:00Gränsmärken<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">När man går i skogen stöter man ibland på en upprest sten. Kanske är det en fyrkant inhuggen i den ena sidan. Då är det ett gränsmärke man har råkat på. Gränsmärken blev viktiga i samband med skiftesförrättningarna på 1800-talet. En del gränsmärken är äldre än så. Viktigare gränser kan markeras med större gränsmarkeringar. Ibland har man byggt femstenarör, med en sten i mitten och fyra runt om. Idag markeras gränser oftast med järnrör som ger en mer distinkt markering. Om gränsmärket fortfarande fungerar som gränsmärke får det inte flyttas eller förstöras. Det är gränsmärket som avgör var gränsen går, inte en linje på en karta. Några gånger står gränsmärket kvar som ett minne efter en sedan länge försvunnen gräns. Då räknas det som en fast fornlämning och får inte heller förstöras.</span><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s1600/IMG_0790+ir006.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s320/IMG_0790+ir006.JPG" height="240" style="cursor: move;" unselectable="on" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Gränsmärke i befintlig gräns, Tranås soclen.</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Arial;">Detta är första delen i en liten bloggserie med temat kartering.</span><br />
<span style="font-family: Arial;"></span><br />
<img height="72" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s320/IMG_0790+ir006.JPG" style="left: 227px; opacity: 0.3; position: absolute; top: 230px;" width="96" />
<!-- Blogger automated replacement: "https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s320/IMG_0790+ir006.JPG" with "https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s320/IMG_0790+ir006.JPG" --><!-- Blogger automated replacement: "https://images-blogger-opensocial.googleusercontent.com/gadgets/proxy?url=http%3A%2F%2F4.bp.blogspot.com%2F-U9iiY7bIglA%2FUmYTRB3bclI%2FAAAAAAAAAD0%2FQY6cx9Jh9bA%2Fs320%2FIMG_0790%2Bir006.JPG&container=blogger&gadget=a&rewriteMime=image%2F*" with "https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlsA-y3kqj9PhU_Ah1vm-eat61lxeE__r-Mr7E0VWPY0yHW0ZmMh4zbpyOqvnsYgpvPab3vnrwZzUWZK8w4eBOyHzXUb0LhmIDVUAng5TocRVLhtmvj2_WfAL9Tq4m8cD0soPvXLkP6fju/s320/IMG_0790+ir006.JPG" -->Ingvar Röjderhttp://www.blogger.com/profile/11186383756339884845noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-22428271815845462752014-01-02T12:17:00.000+01:002014-01-05T19:28:28.201+01:00Är skräp alltid en sopa?<h2>
<span style="font-size: small;">
</span></h2>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;">Allt som arkeologerna hittar är
inte unikt och värdefullt. Speciellt som stadsarkeolog hittar man många föremål
av samma sort. Det kan handla om stora mängder fynd såsom keramikskärvor, kritpipor,
porslin, skor och diverse föremål tillverkade av olika metaller. Allt detta är
i stor utsträckning kastade som sopor. Mycket har hamnat mellan husen,
nedtrampat på gårdsplanen och mellan golvplankorna inne i husen, men till
största delen har man återanvänt sitt skräp. Vid etableringen av 1600-talsstaden
på den östra sidan kanalen, behövdes stora mängder material som skulle fylla
upp timmerkistor i strandkanten till både Vättern och Munksjön. Detta för att
skapa ny mark för tomtägarna att bo på. </span></div>
<span style="font-size: small;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;">Keramikskärvor som den här
bloggen handlar om, utgör den klart största fyndkategorin vid undersökningar
inom Jönköpings stad. Då handlar det i de flesta fall om lokaltillverkade krukor
och fat i en rödbränd lera, med glasyr på insidan och/eller utsidan för att
göra kärlen vattentäta. Det handlar om många hundratals kilo som vi hittat. Vi
har undersökt resterna efter fyra krukmakarverkstäder som varit i bruk från
början av 1700-talet och en bit in på 1800-talet. </span></div>
<h2 class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgajMgnLizgkMKOnJajMtFGPJzo5FSUSX9iUsNkgupqGMQtG4D7XnvuGZCZ7aKQqzbm5tC1EpGJ9OBtVdPvrV47tL0E5UeDF-_SZteMtqsU8YpTWm7DnZutsaWCjNEC-Xapj3W_XoRNijA/s1600/Fig+40+Trefotsgryta.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgajMgnLizgkMKOnJajMtFGPJzo5FSUSX9iUsNkgupqGMQtG4D7XnvuGZCZ7aKQqzbm5tC1EpGJ9OBtVdPvrV47tL0E5UeDF-_SZteMtqsU8YpTWm7DnZutsaWCjNEC-Xapj3W_XoRNijA/s320/Fig+40+Trefotsgryta.tif" width="320" /></a></h2>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Trefotsgryta
med tre ben och kraftigt handtag.</span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"></span></span> </div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s1600/k%25C3%25A4rl+1786.tif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s1600/k%25C3%25A4rl+1786.tif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"> </a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s1600/k%25C3%25A4rl+1786.tif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"> </a><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s1600/k%25C3%25A4rl+1786.tif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"> </a><br />
Skärvorna har färger och glasyrer
kvar och många ser nästan nya ut. De flesta kärlen är naturligtvis trasiga men
det förekommer även hela krukor och fat. Under början av 1700-talet var
trefotsgrytor med kraftiga handtag mycket vanliga. De har använts till att laga
mat i. Man åt ur gemensamma stora fat, som ibland har försetts med ett årtal.
Sedan försvann bruket med gemensamt fat och man fick tallrikar och mindre
skålar istället. Vanliga mönster var blad, blommor, prickar och ränder. Men
även människor och djur förekommer ibland. Mönstret kan även ha ristats eller
stämplats in i kärlet och sedan täckts av en glasyr. Färgerna man använde var
vanligtvis gult, grönt, rött och brunt.<br />
<h2 class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;"></span> </h2>
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;"></span><h2 class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s1600/k%25C3%25A4rl+1786.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdJaCC1ZSEw_qgJaJmueHzy0eixIOiS3SjPwwB3g1GFw0Oj4KEfGL__tRxDzdskKRhwPLW4FPUApW0fn6t3rg0jd2j9VbN3wm3MDFpsJBcfQpy9PgFRmAQsy_MCWXGclH2ugI1b1A7-vU/s320/k%25C3%25A4rl+1786.tif" width="188" /></a></span></h2>
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;">
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Ett
daterat större fat med årtalet 1786 i botten</span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
</span>Sopor och skräp kan alltså vara
viktiga ledtrådar till vardagslivet under 1700-talet. Man har sluppit frakta ut
soporna ur staden utan istället återanvänt föremål som var trasiga, genom att
kasta ner dem i fyllnadsmassorna, och på så sätt, hjälpt till att skapa den nya
staden. </div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlPFOSDt2mSHKy9hxumfIIbUTFaKpfNF22sVbied0nsIqux9mC4JoHT7vVAa5ZXglsXZ7Yxe684EYDN1kntof3_I09MgCQiFJPsnDY44_cmPGufhHQGYNxNHVwaZ4edznixkvwJyyJWVY/s1600/%25C3%2585rtal+1689.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlPFOSDt2mSHKy9hxumfIIbUTFaKpfNF22sVbied0nsIqux9mC4JoHT7vVAa5ZXglsXZ7Yxe684EYDN1kntof3_I09MgCQiFJPsnDY44_cmPGufhHQGYNxNHVwaZ4edznixkvwJyyJWVY/s320/%25C3%2585rtal+1689.tif" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"> Mindre
skål med årtalet 1689 i botten</span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: x-small;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></span> </div>
<span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"><div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqnyfEm3SiT1ujFf6BUhPw-FHjAmsj0HnKbR8Q6OPJADmw94txaS0TwecVgIGDxIppnXpEcQ3mkEJcQlcF2x5RPXCQ5s51eoPjeUB-zJxUQsN7IHA8tV-Eq3n6RX-T_iqE76UGd90romw/s1600/F%25C3%25A5gel.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqnyfEm3SiT1ujFf6BUhPw-FHjAmsj0HnKbR8Q6OPJADmw94txaS0TwecVgIGDxIppnXpEcQ3mkEJcQlcF2x5RPXCQ5s51eoPjeUB-zJxUQsN7IHA8tV-Eq3n6RX-T_iqE76UGd90romw/s320/F%25C3%25A5gel.tif" width="320" /></a></div>
</span></span></span><div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;"></span><span style="mso-spacerun: yes;"> <span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Skål
med en målad fågel på.</span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"></span></span></span></span></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: left;">
<span style="font-family: Times New Roman;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">Susanne Nordström </span></span>
</span></span></span></div>
</span><h2 class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
</h2>
<h2 class="separator" style="clear: both; margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </h2>
</span><br />
<h2 class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Calibri; font-size: small;"></span><span style="-ms-layout-grid-mode: line; background: black; border: 1pt black; color: black; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 0pt; line-height: 115%; mso-border-alt: none black 0cm; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-font-width: 0%; padding: 0cm;"> <o:p></o:p></span></h2>
<h2 class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;">
</span></h2>
<h2 class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
</h2>
<h2>
<span style="font-size: small;">
</span></h2>
Susanne Nordströmhttp://www.blogger.com/profile/01231121459430735384noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-62045755317562443902013-12-11T10:29:00.001+01:002013-12-11T10:31:08.647+01:00Utpost Visingsö, del 3 Husaby<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Jag fortsätter mitt korståg för Visingsö som en
tidigmedeltida central plats. Den här gången rör det sig om en by som vi egentligen
inte vet platsen för - Husaby. Husabyarna var från början stormannagårdar som
sedan knöts till kungamakten och där en representant för kungen bodde.
Vanligtvis dateras de till slutet av vikingatiden och början av medeltiden.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det är alltså inte fysiska lämningar efter en husaby vi har
på ön, den har istället satt sina spår i det skriftliga källmaterialet. Det
äldsta skriftliga belägget är från 1286 då Magnus Birgersson (sedermera
Ladulås) donerar 4 attungar från byn. Sedan nämns Husaby i flera dokument fram till
mitten av 1500-talet. Då drogs byn in till en sätesgård som på befallning av
Gustav Vasa anlades på ön och något senare till Visingsborgs grevskap. Var den
här byn har legat vet vi alltså inte med säkerhet, men en rimlig gissning är i
området intill Ströja kyrkby.</span></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjspawpEyQzu4xf_sUw-2lZFSj298v-hgG2C2B57AwkAvcRg9RhX1h4KMTLfczT8lMvgA8do0wtVIsMW4Qz5FEGxUa63ryjCK2CZmiA-fzZrDo64xn7oAt34gctbpR2Mp2x6Ojw47odyC9k/s1600/STLAURENTI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="148" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjspawpEyQzu4xf_sUw-2lZFSj298v-hgG2C2B57AwkAvcRg9RhX1h4KMTLfczT8lMvgA8do0wtVIsMW4Qz5FEGxUa63ryjCK2CZmiA-fzZrDo64xn7oAt34gctbpR2Mp2x6Ojw47odyC9k/s320/STLAURENTI.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div align="center">
</div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Platsen för Sankt Laurentii kapell. Den resta stenen är från Per Brahe den yngres tid, 1600-talet.</span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Omkring en kilometer norr om Ströja kyrka ligger också
lämningarna efter ett medeltida kapell, Sankt Laurentii. Det är inte
säkerställt under vilken del av medeltiden det byggdes, men det tas upp i en
förteckning från tidigt 1500-tal och är alltså äldre än det. Eventuellt har det
haft ett samband med Husaby.</span></div>
<div align="center">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Ett flertal kungliga och kyrkliga dokument har daterats
under tidig medeltid på Visingsö. Var har de som utfärdat dokumenten befunnit
sig? Är det på borgen i Näs, i Ströja kyrkby eller är det i Husaby? Och var
huserade riddaren Martin, som var militär ståthållare på ön 1268? Det är några
av flera intressanta frågor som rör den här tiden på ön.</span><o:p><span style="font-family: Calibri;"> </span></o:p></div>
<div align="center">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Anna Ödeén</span></div>
<div align="center">
</div>
Anna Ödeénhttp://www.blogger.com/profile/14597091650920157742noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-55840741213013218092013-12-08T13:46:00.000+01:002013-12-08T13:46:29.386+01:00Fältskärens kniv?<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOBQRqySDDEqKY6g9lSawVlA4Jh0SAZvOlY-oH_pFLIyw4WUZSCzGX1rI7CPOOk3CQzi9jE7bQy9rixN4c_QZMK_QnkBXqIWriezYjO5CqZ5TMDDokMCxM-V5uLXVNLkrxgZE2ScZ3SfQ/s1600/2013_Konserv+49544edt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOBQRqySDDEqKY6g9lSawVlA4Jh0SAZvOlY-oH_pFLIyw4WUZSCzGX1rI7CPOOk3CQzi9jE7bQy9rixN4c_QZMK_QnkBXqIWriezYjO5CqZ5TMDDokMCxM-V5uLXVNLkrxgZE2ScZ3SfQ/s400/2013_Konserv+49544edt.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="center">
Fällkniven från slagfältet</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Det finns fynd som man först inte uppmärksammar; saker som plockas in mest för ordnings skull. Järnföremål som gjorts oigenkännliga av rost och fastkorroderad sand hamnar lätt i den kategorin. För konservering av metallföremål ÄR en kostsam hantering. Man tvingas hushålla med budgetens sparsamma resurser. I en valsituation är det lätt att motivera att något som är begripligt och till synes välbevarat prioriteras. Den oformliga rostklumpen lämnas därhän.</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Ute på slagfältet vid Getaryggen hittade vi redan våren 2011 två rätt medfarna järnföremål som bedömdes kunna vara fällknivar. Här finns ett annat urvalsproblem. För fällknivar har varit något som alla burit med sig. Det är ett tidlöst föremål - och därmed också närmast omöjligt att datera. Landsknekten hösten 1567, resenären två sekel senare eller 1900-talets skogsarbetare - alla kan de ha burit den hopfällda kniven i fickan. Därför hamnade våra båda "<em>möjliga fällknivar</em>" långt ner i prioriteringslistan när det skulle väljas ut föremål till konservering efter fältsäsongen 2011.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det var inte förrän året därpå, när vi på hösten gick igenom all kvarvarande insamlad metall från slagfältsundersökningarna, som de fick följa med ner till konserveringsateljén på Malmö museer. Då föremålen kom tillbaks till Jönköping avslöjades den ena fällkniven snabbt som en sentida fickkniv. Den var av den klassiska typen med nu försvunna tunna trä- eller hornplattor på handtaget. Men den andra kniven blev genast mer problematisk att bestämma.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det handlar om en 11 cm lång fällkniv med handtag i metall och ett trekantigt, eneggat blad vars största bredd ligger nära spetsen. I konserverat skick gav föremålet ett ålderdomligt intryck och det kändes rimligt att offra lite tid på att leta paralleller och trots allt försöka komma fram till en datering. Detta lyckades över förväntan!</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
I Johanna Bergqvists nya, mycket läsvärda avhandling "<em>Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans</em>" finns en noggrann genomgång av arkeologiska fynd som kan kopplas till sjukvård och läkekonst. Bland alla de mer eller mindre märkliga föremål som visas fram finns fällknivar (från Lund, Skara och Vadstena kloster) som är i det närmaste identiska med vårt fynd från Getaryggen. Utifrån fyndsammanhangen bedöms dessa knivar att ha kunnat användas vid kirurgiska ingrepp. Men förstås kan en fällkniv, där den vassa eggen ligger väl skyddad inne i skaftet, också användas till andra saker som t.ex. rakning.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Kniven från Getaryggen påträffades uppe på åsryggen söder om landsvägen, där vi kunna konstatera att de svenska styrkorna haft en framskjuten postering. Fynden antyder att ställningen har anfallits i ryggen, kanske av von Dohnas lätta kavalleri. Det avbrutna bladet från en ryttarhammare stöder den tolkningen. Det har alltså stått en strid på platsen och med största sannolikhet har det funnits sårade att ta hand om. I det sammanhanget passar en fältskär med verktyg och förband nedstuvade i en läderväska väl in. Och att hans fällkniv blev liggande kvarglömd i det kaos som måste ha rått den 31 oktober 1567 är inte att undra på...</div>
Claes Petterssonhttp://www.blogger.com/profile/02391286001490925366noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-74072389756915566992013-12-02T14:08:00.000+01:002013-12-11T10:30:47.687+01:00Utpost Visingsö, del 2 Ströja<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Jag
har i <a href="http://arkeologiijonkoping.blogspot.se/2013/11/utpost-visingso-del-1-nas_19.html" target="_blank">ett tidigare inlägg</a> påstått att Visingsö har varit en central plats. Men
det är inte bara borgen vid Näs som är intressant i det hänseendet. Området
runt den medeltida Ströja kyrka (dagens Brahekyrka) har om möjligt passerat
Näs, mycket tack vare givande och intressanta arkeologiska undersökningar under
senare år. </span><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0X8aele-LSLVQKaAPsgc58SHbLMl-YMi0rtP36YA8-FKSiDnQAB5KQzXA2PECnlhrDUwEeO4bgHA01DjxH610nZxy5Mj3G1UNOPY-P0gvqgmqrxrpC8gTaFvWtPgTe3OFuU3zxWnd83nh/s1600/2%C3%96versikt+utgr%C3%A4vning.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0X8aele-LSLVQKaAPsgc58SHbLMl-YMi0rtP36YA8-FKSiDnQAB5KQzXA2PECnlhrDUwEeO4bgHA01DjxH610nZxy5Mj3G1UNOPY-P0gvqgmqrxrpC8gTaFvWtPgTe3OFuU3zxWnd83nh/s320/2%C3%96versikt+utgr%C3%A4vning.tif" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Så här ser platsen ut i dag. Brahekyrkan stod klar 1636.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;"></span> </div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span><br />
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">I Brahekyrkan står fortfarande det medeltida västtornet från
Ströja kyrka kvar. I mellanvåningen i tornet finns en så kallad
herrskapsläktare eller emporvåning, som visar på närvaron av en kungamakt. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Kyrkan är från första hälften av 1100-talet
och det är högst troligt att några av de tidigmedeltida kungarna besökt den,
deltagit i mässan från emporvåningen eller haft en enskild andakt.</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br />
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Platsens historia är dock äldre än så och innan den medeltida
stenkyrkan byggdes låg det med största sannolikhet en äldre träkyrka på
platsen. 1988, när kyrkvaktmästarna var i färd med att gräva en grav fann de en
intressant sten. Det var gavelhällen till ett gravmonument, en Eskilstunakista,
med ett ormdjur i slingor hugget i relief. På stenen finns också fortfarande
färgrester kvar. De här kristna gravmonumenten pekar mot att en äldre kyrka har
stått på platsen och att en stormannagård har funnits i närheten.
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Även innan religionsskiftet mellan asatron och
kristendomen kan det arkeologiska källmaterialet visa att platsen runt Ströja
kyrka har varit speciell. Under undersökningar i kyrkan har två så kallade
guldgubbar påträffats. De här små ”gubbarna” är tunna, tunna guldbleck med
präglade figurer. Guldgubben från undersökningen 2002 är en avbildning av ett
par som omfamnar varandra. </span></span><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></span><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></span><br /></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAuChdg0QexSbwHw3DidCz74kPC0IbiXjTo86o8OpQP8qFuhrB1mNymyFSxvug5Zvj-ZMSllIqrE4ORrpCGvaUQKH_UVuwQoj6SbI6yU3WsVhN9e8raWObneok-Y3zIttGBE91YIH7sKDp/s1600/11Guldgubbe+1+foto.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAuChdg0QexSbwHw3DidCz74kPC0IbiXjTo86o8OpQP8qFuhrB1mNymyFSxvug5Zvj-ZMSllIqrE4ORrpCGvaUQKH_UVuwQoj6SbI6yU3WsVhN9e8raWObneok-Y3zIttGBE91YIH7sKDp/s320/11Guldgubbe+1+foto.tif" width="259" /></a></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Guldgubben med paret som omfamnar varandra. Den är endast 1 cm hög i verkligheten.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: x-small;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-size: small;">Trots sin litenhet är guldgubbarna viktiga för förståelsen
av platsen. De hittas där det finns en anknytning till förhistorisk kult och
det ger området runt Ströja kyrka ännu en dimension längre tillbaka i tiden. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-size: small;">Anna Ödeén</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </span><br />Anna Ödeénhttp://www.blogger.com/profile/14597091650920157742noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-20244655078969110482013-11-27T11:34:00.002+01:002013-11-27T11:34:45.940+01:00Äldre järnhantering på JernkontoretNästan 50 personer, alla på ett eller annat sätt mycket intresserade av äldre järnframställning och järnhantering, samlades nyligen för ett endagsseminarium, arrangerat av <em>Jernkontorets Bergshistoriska utskott</em>, på Jernkontoret, Kungsträdgården, Stockholm. Flera föredrag hölls på temat <em>Aktuell arkeologisk forskning kring äldre järnhantering</em> och Jönköpings läns museum stod för ett av dessa.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMiZTgE5UQvqHygpGsyPMIKP02n1an7QriVY8LBtjFl2NBjkqrA_sc3MEMt1Nkz9nwjzFJuWKBCD3tON9J5j7gnntMlX1KMwuRt6CETQtATOwFK4IV9YZUW4pwaSv-2jP4mYs7Ylh23k/s1600/10.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMiZTgE5UQvqHygpGsyPMIKP02n1an7QriVY8LBtjFl2NBjkqrA_sc3MEMt1Nkz9nwjzFJuWKBCD3tON9J5j7gnntMlX1KMwuRt6CETQtATOwFK4IV9YZUW4pwaSv-2jP4mYs7Ylh23k/s400/10.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">En järnframställningsplats, ett slaggvarp, så som de ser ut i skogarna kring Dumme mosse och Taberg.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Vi fick till att börja med höra om varför det fortfarande är mycket <em>svårt att C-14-datera järnföremål</em>. Eller rättare sagt, varför de dateringar som görs på järnföremål ibland verkar ge en i fyndsammanhang rätt datering och i bland inte alls. <em>Göran Possnert, Tandemlaboratoriet, Uppsala</em>, förklarade grundförutsättningarna när det handlar om järnföremål och datering och därmed de felkällor som finns. Huvudproblemet, ett ganska stort sådant, är att man inte vet vad det är för kol som dateras. Kolet som plockas ur järnet kan vara från det som använts vid själva järnframställningen eller vid smidet. Här finns till att börja med flera felkällor såsom träets egenålder men också det faktum att järnföremålet smitts av återanvänt järn. Kolet kan också komma från organiskt material inblandat och konserverat i den malm som använts. I det här fallet handlar det om myrmalm, sjömalm eller rödjord. Här finns således en möjlighet, eller snarare risk, att kolet kan vara hur gammalt som helst. <br />
<br />
<em>Bernt Rundberget, Oslo Universitet</em>, berättade om <em>Gråfjell</em>, Nordens största undersökning av blästbruk. Hela processen, från malmfyndighet, rostning av malmen, kolframställning till själva järnframställningen, har kunnat studeras och det framgår att inom detta sammanhängande område har landskapet utnyttjats enbart för järnframställning och efter en mycket strikt organisation, ca 900-1300 e.Kr.<br />
<br />
Från <em>Jönköpings läns museum</em> kunde vi berätta om de 10-tal exploateringsundersökningar samt 5 forskningsundersökningar av <em>blästbrukslämningar från 900-1300-tal</em>, som genomförts vid Axamo flygplats respektive Taberg. Liknande Gråfjell har vi här, strax söder om Jönköping en strikt organiserad järnframsställningsverksamhet, om än i en mycket mindre skala. Vi kunde också presentera de senaste årens undersökningar av <em>tidigmedeltida smidesverksamhet</em> vid Store Gata, <em>Lundströms plats</em>, Jönköping. Resultaten, inte minst slagganalyser genomförda av <em>Lena Grandin, UV GAL, Uppsala</em>, har kunnat bekräfta tidigare antaganden om att det järn som framställts vid Axamo/Taberg, troligen vidareförädlats i Jönköping.<br />
<br />
<em>Erika Räf, Östergötlands museum</em>, berättade om sitt <em>forskningsprojekt kring äldre järnframställning i Östergötland</em>. Projektet har börjat skrapa på ytan vad gäller blästbruket i Östergötland och visar både på potentialen i redan kända platser och lämningar men också att mycket fortfarande återstår att hitta i skog och mark.<br />
<br />
Slutligen berättade <em>Lars-Erik Englund</em>, en av Sveriges och Nordens största experter på blästbruk, om nyfunna <em>vattendrivna smedjor och blästugnar</em> i Sunnerbo härad, Kronoberg.<br />
<br />
<br />
<em>Läs senast rapporten från Jönköpings läns museum om undersökningar av äldre järnframställning, blästbruk, i Jönköping </em><a href="http://www.jkpglm.se/PageFiles/1801/2012-35-Axamo-jarnframstallning.pdf" target="_blank"><em>här</em></a>Moa Lorentzonhttp://www.blogger.com/profile/02419044340992006166noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-77228825034488382012013-11-19T14:08:00.000+01:002013-12-02T14:09:29.309+01:00Utpost Visingsö, del 1 Näs<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Visingsö ligger i periferin. Det krävs en extra insats för
att ta sig ut till ön och vi som bor där i dag kan väl inte påstå att vi är i
händelsernas centrum. Men det har varit annorlunda under historiens gång. De
spår vi har på ön från till exempel tidig medeltid vittnar om ett annat
förhållande. </span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Vi vet att flera av den tidens kungar och dignitärer har
vistats på Visingsö och att några av dem också dog där. På ön fanns under
medeltiden en Husaby som är en form av kungsgård, ett kapell, två romanska
stenkyrkor och borgen på sydspetsen vid Näs. Hur allt det här hänger samman och
var aristokratin höll till är inte helt självklart. Det finns flera platser som
är tänkbara och jag hoppas att framtida forskning inom olika ämnesområden kommer
att ge en klarare bild. Borgen vid Näs har framstått som den självklara platsen
där till exempel Karl Sverkersson residerade när han mördades år 1167 och eller
där Magnus (Ladulås) Birgersson dog sotdöden 1290. </span><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBKPMFBhgCXQI3n4zS0Zmd6JyKLsqOEC7H7ASuFR9JkdL93X5Sl9eCCL_SvG5irqW5mAVWtH6TfQC7sLG0mIhyphenhyphenfeHhzHPVxMjCEyZVYlhyphenhyphenLb4q5LaeIEcYt0yP60xz_U2ltVSVUhoqMPp6/s1600/08AndersFig04.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBKPMFBhgCXQI3n4zS0Zmd6JyKLsqOEC7H7ASuFR9JkdL93X5Sl9eCCL_SvG5irqW5mAVWtH6TfQC7sLG0mIhyphenhyphenfeHhzHPVxMjCEyZVYlhyphenhyphenLb4q5LaeIEcYt0yP60xz_U2ltVSVUhoqMPp6/s320/08AndersFig04.tif" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Borgen vid Näs, som den ser ut i dag</span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Vad
vet vi om den här platsen? Den ruin som finns idag består av ett runt torn, en
sträckmur och ett kvadratiskt torn. Vi kan se bjälklagshålen som visar att
byggnaden har haft mer än en våning. Det har gjorts arkeologiska undersökningar
i och utanför ruinen: mellan åren 1907 och 1911 samt år 2003. Den som gjordes i
början av 1900-talet frilade murarna som då mer eller mindre var dolda i en
stor jordhög. Under den sökschaktning som utfördes norr om ruinen 2003 blev resultatet
något magert. Del av en syllstensrad uppbyggd av skifferhällar hittades dock som
kan visa på bebyggelse intill borgen. För två år sedan och av en slump gjordes
ett liknande fynd av ännu en syllstensrad. Det som bör vara hörnet av en
byggnad hittades omkring 150 meter norr om borgen under potatisplockning. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5J8K_QMoPEnQe17pnJp1I1LiYZA5_5q4Cf1S5W1MNCqHyk970uNjujSoeDZKy6eHII6ZYWXGfk30vJ7PCrhDTPQ94cmuZtmUOjCPyXCUrxlYA17VPrcUgwmh5hNdwdxDe96H9b3SScYQ8/s1600/N%C3%A4s+048.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5J8K_QMoPEnQe17pnJp1I1LiYZA5_5q4Cf1S5W1MNCqHyk970uNjujSoeDZKy6eHII6ZYWXGfk30vJ7PCrhDTPQ94cmuZtmUOjCPyXCUrxlYA17VPrcUgwmh5hNdwdxDe96H9b3SScYQ8/s320/N%C3%A4s+048.JPG" width="240" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Syllstensraden som hittades i ett dike</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Men
det finns också äldre konstruktioner ute i vattnet och då handlar det främst om
träkistor sammanfogade av stockar som sedan fyllts med sten. Det är någon form
av brygg- eller kajkonstruktioner. Man får ta med i beräkningen att strandlinjen
under tidig medeltid gick längre ut än i dag, dels på grund av landhöjningen
som gör att Vättern tippar, dels på grund av erosion. En av stockarna i dessa
träkistor har dendrodaterats, det vill säga daterats genom årsringsanalys.
Analysen visar att konstruktionen är klart medeltida och troligen från 1269.
Det betyder att det fanns någon form av hamnanläggning intill borgen när den
var i bruk, vilket i och för sig faller sig naturligt. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAXzBNAoXMe0C3M9NK2arMWtVdPo-61gsKO5xKBCOD8tAAvaRbvnGQwIvQ4WNS_vZC0W4SED3JJ4QlgLQJV3js319Ege-2o6D23LbJnJEujsxpzyC8x7bZCnZwKG9ksrLxk_QG_9oDKqYd/s1600/fig+17.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAXzBNAoXMe0C3M9NK2arMWtVdPo-61gsKO5xKBCOD8tAAvaRbvnGQwIvQ4WNS_vZC0W4SED3JJ4QlgLQJV3js319Ege-2o6D23LbJnJEujsxpzyC8x7bZCnZwKG9ksrLxk_QG_9oDKqYd/s320/fig+17.tif" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span></div>
<div align="center">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-size: x-small;">Plan från 2013 års undersökning. Borgen är i brunt, träkistorna i vattnet är i svart.</span></span></div>
<div align="center">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span> </div>
<div align="left">
</div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"></span><br />
<div align="left">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">
</span><div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Det här är alltså vad vi hittills vet finns i området runt
borgen, förutom fynden som påträffats på land och i vattnet. En byggnad som
denna uppfördes inte för vem som helst under 1100-talet. Varför ligger den så
långt från både Ströja kyrka och Kumlaby kyrka som är samtida? Båda kyrkorna
och framförallt Ströja har också en historiskt spännande närmiljö.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Husabyn kan måhända dras något längre
tillbaka i tiden, men tillhör också aristokratin. Det som i dag är ”utpost
Visingsö” <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>har varit en central plats.</span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">
<div align="left">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
Anna Ödeén</div>
<div align="left">
<span style="font-family: Times New Roman; font-size: small;">
</span></div>
</span><br />
<div align="left">
</div>
Anna Ödeénhttp://www.blogger.com/profile/14597091650920157742noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-83481108474773184062013-11-13T20:43:00.003+01:002013-11-18T08:47:58.689+01:00Öde byar i Böhmen. Del 1 - Bergsmansbyn Bukov<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjayFNhWSN5wxSadpWLlPFNgWMRrwnXhyphenhyphencv1hqbVKYPnwmOKfCRmVxE91auS7E4-79hxRL0dc6obzbs4T62vXOQX7bWeT9edyVSs24z8rCCxJT-wL9fduNTjEjI3a8RUh1lLN5Rvrq0FgU/s1600/Obr.1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjayFNhWSN5wxSadpWLlPFNgWMRrwnXhyphenhyphencv1hqbVKYPnwmOKfCRmVxE91auS7E4-79hxRL0dc6obzbs4T62vXOQX7bWeT9edyVSs24z8rCCxJT-wL9fduNTjEjI3a8RUh1lLN5Rvrq0FgU/s400/Obr.1.jpg" width="282" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Rokycany - ett distrikt i västra Tjeckien. Byn Bukov ligger i östra delen av området. <br />
Karta: Pavel Vareka, UWB.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Man skall ta vara på de tillfällen som erbjuds. Våga improvisera och se möjligheten att lära något nytt. Så när Pavel Vareka, organisatör för sessionen om det trettioåriga krigets arkeologi på EAA-konferensen i Plzen 2013, frågade oss föredragshållare om vi hade lust att följa med på en hastigt anordnad exkursion ut i hans undersökningsområde var valet lätt. Pavel hade redan visat bilder från övergivna böhmiska byar som väckte både mersmak och en rad frågor. De inventeringar och utgrävningar som han och hans studenter från University of Western Bohemia utfört berör en region som drabbats otroligt hårt av krig och konflikter. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det handlar om en från början välmående bergslag, tätt bebyggd med både gods och byar, som slogs sönder av 1400-talets husitkrig (se bloggen den 18 oktober!). Efter drygt ett sekel av återhämtning kom så nästa dråpslag - det Trettioåriga Kriget som i flera omgångar drog fram över dessa olyckliga bygder. Enligt Pavels uppskattning försvann omkring 30% av bebyggelsen i de värst utsatta delarna. Stora arealer omvandlades till skogsmark och har så förblivit till den dag som idag är. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
För oss som arbetar med småländska projekt som de danska härjningarna 1567 upp längs Nissans dalgång och med övergivna gårdar som Bollarp i Vireda, kändes mycket igen. Men skalan på händelserna var så annorlunda. Om aldrig förr, kände man nu skillnaden mellan vår glest befolkade utkant och den tidigmoderna epokens sjudande Centraleuropa!</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgon9u9oERvzurK61uYX0shJoWul_qoptPIgayGeEmDhktSP21fEBCpKchYZRhepb-mAz1-QHClX0kcFihE2kJ9OQabh-v2YoZDzouldKa3vFgirFFzwMkWjMqVv480XXeSzWMMdG-35J4/s1600/IMG_8833.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgon9u9oERvzurK61uYX0shJoWul_qoptPIgayGeEmDhktSP21fEBCpKchYZRhepb-mAz1-QHClX0kcFihE2kJ9OQabh-v2YoZDzouldKa3vFgirFFzwMkWjMqVv480XXeSzWMMdG-35J4/s400/IMG_8833.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Projektledaren Pavel Vareka visar de ödelagda byarna i distriktet Rokycany.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Så vi gav oss ut i det kuperade landskapet i västra Böhmen en het septemberdag, instuvade i arkeologiska institutionens blå minibuss. Området vi skulle besöka var de högre belägna delarna av distriktet Rokycany, väster om Prag. Idag är åsarna mestadels skogbevuxna medan byar och vidsträckta fält finns i dalgångar och på lägre kullar. Höjden över havet är rätt jämförbar med småländska höglandet, mellan 300 och 400 möh, och jordarna är ganska magra, speciellt i höjdlägen. Men det finns en sak i marken som har lockat till bosättning - limonit, alltså samma typ av malmmineral som återfinns i form av sjömalm i så många småländska sjöar!</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisEevA0OgMqHNzLlRKtVdRPh4KfuNaBQRtCZwQEiPLY-w6Xalaoh4Xx3lW7fhM5ZnhW41dlJoj3ndjV2NoQSvMWpC22pIy5DTnUR4nWqfN4Egaw8wIWXrXLL4Q5IzU1aJds1O9I6m1WwI/s1600/Bukov.tiff" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEisEevA0OgMqHNzLlRKtVdRPh4KfuNaBQRtCZwQEiPLY-w6Xalaoh4Xx3lW7fhM5ZnhW41dlJoj3ndjV2NoQSvMWpC22pIy5DTnUR4nWqfN4Egaw8wIWXrXLL4Q5IzU1aJds1O9I6m1WwI/s400/Bukov.tiff" width="275" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div align="left">
Den ödelagda byn Bukov med senmedeltida hus (brunt), husterasser från 1500-1600-tal (grönt), järnugnar (rött) och gruvhål från sent 1600-1700-tal (orange). Dammar och brunnar (blått). </div>
Karta: Pavel Vareka, UWB.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Byn Bukov blev vårt första stopp. Dess rötter går ner i högmedeltid, kanske längre tillbaka än så. Idag är det inte lätt att se var bebyggelsen varit belägen. Bytomten ligger i en rätt brant sluttning som är bevuxen med dels gran, dels en gles bokskog med oväntat snårig undervegetation. För att komplicera saken ytterligare finns där ett antal stora schakt; dagbrott där man brutit limonitmalm från senare delen av 1600-talet in i 1700-tal. Men då var gårdarna i Bukov sedan länge försvunna.</div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghUJ5Kjz6hru_THUD237cBMNLrB4h59QT7f79zo7KBUD4UGvpTUCleNmLoYr_5HfgpVIGW7ir70PDkadsQsAKTSviMnb8j73CfyJk74bGUHkPAj0NK8a67dG-46oNdEnT55D-UZTYp_z8/s1600/IMG_8840.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghUJ5Kjz6hru_THUD237cBMNLrB4h59QT7f79zo7KBUD4UGvpTUCleNmLoYr_5HfgpVIGW7ir70PDkadsQsAKTSviMnb8j73CfyJk74bGUHkPAj0NK8a67dG-46oNdEnT55D-UZTYp_z8/s400/IMG_8840.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Dagbrott från 1600-1700-tal i västra delen av Bukovs bytomt</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Lämningarna efter bebyggelsen inne i bytomten består av två tydligt åtskilda faser. Den hög- och senmedeltida utmärks av relativt små byggnader samlade i oregelbundna gårdstun. I anslutning till gårdarna ligger även en kvarndamm. Även om husen varit oansenliga visar fyndmaterialet från de begränsade schakt som grävts att folket i Bukov levde ett gott liv materiellt sett. Inte då främst som jordbrukare, även om stora terrasserade fält sluter an till bytomten (vilket kan anas i västra kanten av kartan) utan som bergsmän. Vad vi så ofta - och rätt slarvigt - benämner som "binäringar" var här tillvarons ekonomiska bas.</div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVzWYYhMdnsH2smXflRquBVQzMSJazqB0-n16JQGSo7M6pxDUaDiYLq4r8skrqOj8VZoXk7Vm8ukNNoKKNDCUIP2yxMlA06D2STrw8TZZupI1mFz0mH0BX6M2NWa2T65ASxJoG9ABATKo/s1600/IMG_8841.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVzWYYhMdnsH2smXflRquBVQzMSJazqB0-n16JQGSo7M6pxDUaDiYLq4r8skrqOj8VZoXk7Vm8ukNNoKKNDCUIP2yxMlA06D2STrw8TZZupI1mFz0mH0BX6M2NWa2T65ASxJoG9ABATKo/s400/IMG_8841.JPG" width="300" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kvarndammen i Bukov - fylld med seklers dynga...</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Ovanför själva bytomten, högre upp i sluttningen, ligger mindre bergstäkter och resterna av de ugnar där limoniten en gång processades. Det handlar om anläggningar av beskedlig storlek, om de dimensioner som behövdes när en grupp bönder under en period varje år övergick till att framställa smidbart järn. De stora protoindustriella komplexen fanns nere i floddalarna. Det handlade om helt andra investeringar och där fanns också helt andra ägargrupper - adeln, kyrkan och kungamakten.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglpKuaPyvlhzHqlUMijo_ZVr868PGNwxuqx_RVmThmlnwbKlSb5Tpui9HwVrvvUD65pR6MZkzxM8bIg9H3WeuMMNDOqtYKxPyz16X2bYR0P6gqSeQ_WXqjbuJux10WKPxJmlZqOL1nlOk/s1600/IMG_8842.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglpKuaPyvlhzHqlUMijo_ZVr868PGNwxuqx_RVmThmlnwbKlSb5Tpui9HwVrvvUD65pR6MZkzxM8bIg9H3WeuMMNDOqtYKxPyz16X2bYR0P6gqSeQ_WXqjbuJux10WKPxJmlZqOL1nlOk/s400/IMG_8842.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Exkursionens deltagare står uppe på en stor husterrass från 1500-talet</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
Den tidigmoderna periodens gårdar var lättare att urskilja där de låg i sluttningen, öster om den äldre bebyggelsen. För de hus som uppfördes på 1500-talet var rejäla timmerhus med flera rum och gärna en rymlig källare i ena änden. De låg på terrasser där intrycket idag förstärks av de vallar som med åren bildats över de breda grundmurarna. Husen hade knappast skämts för sig inne i en samtida stad; det fanns säkert borgare i Böhmen som bodde avsevärt sämre än bergsmansbönderna i Bukov. Och fynden talar samma språk - den materiella kulturen i dessa gårdar antyder både ett stort kontaktnät och ett påtagligt välstånd. Men i början av 1600-talet stod katastrofen för dörren. Den konflikt som tog sin början bara några mil bort, på slottet i Prag våren 1618, skulle komma att utvecklas till vad som beskrivits som det stora europeiska inbördeskriget. Och det trettioåriga kriget skulle för alltid bryta den positiva utvecklingen i Västra Böhmens högländer...</div>
<br />
<br />
<em>Stort tack till Pavel Vareka, University of Western Bohemia, för en utomordentligt givande guidning och för generöst tillstånd att utnyttja hans kartmaterial!</em>Claes Petterssonhttp://www.blogger.com/profile/02391286001490925366noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-41896024110121572972013-11-12T10:15:00.002+01:002013-11-12T10:15:58.338+01:00Biskop Brask tredje gången gilt... <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;"></span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Tredje och sista redogörelse för det mat- och målstidshistoriska seminariet i Linköping 5-6 november 2013.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det sker ett byte av mentalitet i övergången mellan det katolska
och det protestantiska Sverige. Vad som tidigare var en mer holistiskt präglad
världsbild där den andliga dimensionen fanns med i hela samhällslivet kom
långsamt att ersättas av en världsbild där man skiljde på andligt och
världsligt, kyrkan lades in under staten och kyrkan avhändades möjligheten att
vara en självständig politiskt maktfaktor. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGlbOci4HHNVNwWxDN8xgyTtmzcmLX9FQTTGo0tM0jPyms5T3_GnmItd83xcPP2naWUVUZ09S3klON2R_uZexYu28Hf3gw2DkGwzxctPfsL-vkmM-F0wqEAOfJjWBgXuE744Smjucp2BGL/s1600/Brasklogga+egentlig.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="100" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGlbOci4HHNVNwWxDN8xgyTtmzcmLX9FQTTGo0tM0jPyms5T3_GnmItd83xcPP2naWUVUZ09S3klON2R_uZexYu28Hf3gw2DkGwzxctPfsL-vkmM-F0wqEAOfJjWBgXuE744Smjucp2BGL/s320/Brasklogga+egentlig.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Biskopens matordning speglar det
senmedeltida tankemönstret, vad man åt var en del av det andliga livet, en del
av den världsbild som formades av kyrkoåret och de regler som fastlagts för
fasta, helgdag och fest. Biskop em. Martin Lind lät teologin utgöra
utgångspunkt för tolkningen av biskopens matordning. Utifrån begrepp som Omsorg,
Uppförande, Hierarki, Kvinnosyn och Holistisk världsbild framträder i
matordningen en större ordning, eller snarare, matordningen speglar den
senmedeltida samhällsordning som i sin tur var genomsyrad av den katolska
kyrkans grundsyn om samhälle och andlighet som en enhet. I kalenderdelen av
Kh54 där inköp av råvaror och planering för jordbruksårets göromål är listade
månad för månad och som ibland ter sig som en ’kom ihåg’-lista finns en omsorg
i fråga om långsiktighet när det gäller hur länga råvarorna skall räcka och hur
de skall bearbetas eller lagras för att inte fördärvas. I instruktionerna till
fogdar, oxkarlar, bryggare, bagare, mjölnare, sågare och smeder anas den
hierarkiska samhållsuppbyggnaden; de olika yrkesgrupperna har rättigheter och skyldigheter
som skall iakttas och i syfte att undvika konflikter med lokalsamhället
regleras normer för uppförande och bemötande. Hierarkin återkommer i
matordningen där alla som vistas och arbetar i biskopens borg skall få vara med
och äta sig mätta, men där inte alla rätter serverades över hela bordet. Lyxen var
förbehållen eliten. Trots att kvinnorna var en viktig del av arbetsstyrkan på
biskopens borg nämns deras arbete knappast. Ett osynliggörande som kan förvåna,
inte minst som vi vet att kvinnorna både på landsbygden och i de flesta
städerna var de som stod för ölbryggningen, men i den patriarkala, hierarkiska
strukturen försvinner de undan radarn. En konklusion var att Matordningen
utgjorde ett tidstypiskt dokument som speglade senmedeltida praktik och mentalitet.
</span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeNCY7UPGmQZVZGtPHGZt36TsOlHCEOtQC1VDZd9ILTm9WAYJRjGKUfQt3xrqP5y9WVkYsPxQSkEvbh84bLckQDyQb-ntE3bYK79xFu0MBnnNb7q7_3Kxt4SMBD_0aI5_CTN8aglfydX20/s1600/Seal_of_Bishop_Brask.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="196" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeNCY7UPGmQZVZGtPHGZt36TsOlHCEOtQC1VDZd9ILTm9WAYJRjGKUfQt3xrqP5y9WVkYsPxQSkEvbh84bLckQDyQb-ntE3bYK79xFu0MBnnNb7q7_3Kxt4SMBD_0aI5_CTN8aglfydX20/s200/Seal_of_Bishop_Brask.png" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Biskopens sigill</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Per Stobeus vid centrum för teologi och religiösa studier i
Lund, har genom studier av Brasks Kh54 tillsammans med andra källor, bland
annat hans brev, analyserat biskopens politiska sida och hur han gick en
ballansgång i övergångstiden kring unionsupplösningen och reformationen. Biskop
Brasks tankar och handlingar speglar en maktpersons möjligheter och arenor
under senmedeltid, men beskriver också en person som inte bara påverkades av
utan också påverkade sin egen tid. Det underströks också att Kh54 var väl känd
av historieforskningen sedan tidigare, men att den hade använts selektivt och
att den nu aktuella transkriptionen och översättningen av de latinska styckena
till svenska gav nya möjligheter till jämförande studier.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Markus Lindberg vid Sankta Birgitta klostermuseum
i Vadstena tog utgångspunkt i Kh54 som historisk källa i sin egen rätt och i jämförelse
med andra källor, som uppteckningar från Vadstena kloster kring hur matkulturen
såg ut i en klostermiljö. Både klostret och biskopsborgen var speciella miljöer
där mathållningen nog varierade avsevärt från världen utanför och där just
variationen i måltidernas sammansättning var en annan, men troligen var råvarorna, om vi tar bort
de som uteslutande pekar mot lyxkonsumtion som ris, valnötter och mandel, ungefär
de samma som åts även i bondehushållen. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Till exempel de torkade gäddorna som dyker upp i Brasks
mathållning och i många andra källor från tiden. Dessa kom under medeltid (och
även senare. De finns i förteckningen över förtullade varor till Jönköping
1623, min anmärkning) i mängder från den finska rikshalvan och var ett givet
inslag på bordet under fastan. Tyvärr är det nog egentligen svårt att i dag
säga något om hur de lutade och tillagade gäddorna smakade, ty enligt Marja
Hartola från Åbo Universitet, har torkställningarna för denna läckerhet sedan
länge monterats ned i de finska och åländska kustlandskapen. </span></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZNPK7crbqh9g2vx7kcRDJnCr8D4I_k2In-B3KFI4W1OGczUdlz-4cv0fQSGvRnC3hpV8SOO_FegKrsdlAWkCzKjWkKixBN-V_6WjOmyN0Qva1X-PCTeZRIgrMGw_Gu382GD3UhSahKgN4/s1600/Torkade+g%C3%A4ddor+2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZNPK7crbqh9g2vx7kcRDJnCr8D4I_k2In-B3KFI4W1OGczUdlz-4cv0fQSGvRnC3hpV8SOO_FegKrsdlAWkCzKjWkKixBN-V_6WjOmyN0Qva1X-PCTeZRIgrMGw_Gu382GD3UhSahKgN4/s320/Torkade+g%C3%A4ddor+2.jpg" width="240" /></a><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN6t6bPuA5nPazeIJ5fCrz-lJyqvJr1JlPtTwZ9PGIhlbBD_THSR0n5R0yGwF0jQI5JhIzOLDt7gzirzQGIRd-LU9yF5vNdZMEA_0lHInIpQMnAVaaIV_hFp11-6hae17HUMAOOZAHo9v0/s1600/Torkade+g%C3%A4ddor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN6t6bPuA5nPazeIJ5fCrz-lJyqvJr1JlPtTwZ9PGIhlbBD_THSR0n5R0yGwF0jQI5JhIzOLDt7gzirzQGIRd-LU9yF5vNdZMEA_0lHInIpQMnAVaaIV_hFp11-6hae17HUMAOOZAHo9v0/s320/Torkade+g%C3%A4ddor.jpg" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr>
</tbody></table>
</td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Så fel av mig: Torkade gäddor finns visst! Men denna läckerhet anses tydligen inte längre som fullgod människoföda.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Avslutningsvis skall poängteras att middagen tisdag kväll
avåts på ett av mina favoritmuseer, nämligen Slotts- och Domkyrkomuseet på
Linköpings slott. Åk dit och låt er förföras av den nära nog perfekta blandningen
av de pedagogiskt upplagda utställningarna, de uppbyggda miljöerna, de utställda
föremålens skönhet och den för en gångs skull riktigt innehållsrika
museibutiken. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfSHvTrR3RQ9OL_vSQLrM3hqk-mqQj8QrRJDTn6WwmM_SOgYarvKUfVAC_wb-i7LOmeb_kuRVmzNwJAB5nW1s2SrSPUD8KUK6M-Myzpqwd_x0Qf8mrBkf111BqnlWSJ7fUrSFgLK2yG4iu/s1600/Logga+domkmuseum.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfSHvTrR3RQ9OL_vSQLrM3hqk-mqQj8QrRJDTn6WwmM_SOgYarvKUfVAC_wb-i7LOmeb_kuRVmzNwJAB5nW1s2SrSPUD8KUK6M-Myzpqwd_x0Qf8mrBkf111BqnlWSJ7fUrSFgLK2yG4iu/s200/Logga+domkmuseum.png" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Middagen: Biskops
Brasks givetvis! Nåväl, något anpassad till nutida förhållanden, för våra
smaklökar är nog inte längre är kompatibla med smaken av härsket smör och saltad
outvattnad sill med en vidhängande frän smak av sillolja, eller hårt kryddat
vin… Med dessa förbehåll bortplockade ur menyn kunde vi njuta av inkokt röding
och öring, patéer, inlagda körsbär, sillar, oxbringor, surkål, äggost och
allehanda läckerheter serverade av, om klädedräkterna inte bedrog oss, Braskens
egen kökspersonal. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN6t6bPuA5nPazeIJ5fCrz-lJyqvJr1JlPtTwZ9PGIhlbBD_THSR0n5R0yGwF0jQI5JhIzOLDt7gzirzQGIRd-LU9yF5vNdZMEA_0lHInIpQMnAVaaIV_hFp11-6hae17HUMAOOZAHo9v0/s1600/Torkade+g%C3%A4ddor.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a> </div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZNPK7crbqh9g2vx7kcRDJnCr8D4I_k2In-B3KFI4W1OGczUdlz-4cv0fQSGvRnC3hpV8SOO_FegKrsdlAWkCzKjWkKixBN-V_6WjOmyN0Qva1X-PCTeZRIgrMGw_Gu382GD3UhSahKgN4/s1600/Torkade+g%C3%A4ddor+2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a> </div>
<br />Ådel Franzénhttp://www.blogger.com/profile/08159584860423137692noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-19480904562541932662013-11-08T16:29:00.000+01:002013-11-08T16:29:02.213+01:00Mat- och måltidshistoriskt seminarium i Linköping 5-6 november 2013. Del II.
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghRyKpaKPtLwhCWWsy_rz-u2kvd1E_KF7RR6uYqtF1L-wbmXXsi3j_TX2z7yc-fJy8yJzmMeCveAascpQpML_sdgr3CgEvCqp2f8pna8sZh0O_U02q6sRfgEo4trfck4dUfYUZNedF7VcT/s1600/Brasklogga+egentlig.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="100" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghRyKpaKPtLwhCWWsy_rz-u2kvd1E_KF7RR6uYqtF1L-wbmXXsi3j_TX2z7yc-fJy8yJzmMeCveAascpQpML_sdgr3CgEvCqp2f8pna8sZh0O_U02q6sRfgEo4trfck4dUfYUZNedF7VcT/s320/Brasklogga+egentlig.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ5pcjjzcMc-RWQG89-42GWqh75HZ_1IXO7DlSgtqDBJ2RSykoNJLvpvFGtkxSt_uxcI640NouZEKd_vr96ODz66jZowKCmwLCtAn-wGQObgNnkrX-0neByCMyqRxRS7nlOt-d0EOGRFu1/s1600/Olaus+Magnus+br%C3%B6dbak.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a> </div>
<br />
<br />
<span style="font-family: Calibri;"><br />
Att vi befinner oss i en mat-trend behöver egentligen inte
påpekas, men det som är glädjande är kanske att fokus har skifta mellan
”Aspegren mitt i maten” under 1990-talet och ”Landet Brunsås” eller
”Historieätarna” i dag. Nu handlar det mer om matens etiska aspekter, om dess
historia och ursprung, om att peka på allt vi stoppar i oss som inte har ett
dyft med äkta råvaror att göra samt ett vidare fokus som har flyttat från de enstaka rätterna till måltiden. Kanske blir nästa mediala satsning en vidare
fokusering på maten och landskapet? På seminariet som tog sin utgångspunkt i
Biskops Brasks matordning, men som även speglade senmedeltidens matkultur i ett
vidare sammanhang, fanns landskapet med som en påtaglig verklighet bakom de
rätter som fanns på Brasks meny.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><br />
<span style="mso-spacerun: yes;"></span><br />
Madeleine Bonow från Södertörns högskola är för närvarande en del av ett
forskningsprojekt som undersöker de fiskedammar som fanns framför allt vid
kloster och högreståndsmiljöer, men även i någon utsträckning i städerna, från
medeltid och framåt. Det skall direkt understrykas att begreppet Karpdamm kan
utgå. De fiskar som hölls i dammarna var rudor. Både osteologiskt material och
DNA-analyser visar att rudan, och inte den för vårt klimat nog alltför känsliga
karpen, var den fisk man fiskade upp ur dammen, eller snarare dammarna för de
var oftast flera, sammankopplade dammar. Rudan tålde även en övervintring i en
närmast bottenfrusen damm. Den borrade sig ner i dyn och kunde producera just
så mycket alkohol i levern att den kunde överleva de låga temperaturerna.
Ruddammarna var ett sätt att få färsk fisk under stora delar av året och
således viktigt i en monastisk kultur med hundratals fastedagar då kött var
uteslutet, men ruddammar var även en social statusmarkör.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimFnMK89r9SU_lHlI4BySkG8PWX-uyS3h6RhEsj0rD68mo9AiH3m0riy6x1ymSNjdjVUcU6UyczDwRoem_L8DmTiikBfZJ8OS_9i2oMpiS4Wsdqff33NQGfbGomq4SY7CF-Hkgp_o0Gsvw/s1600/Roma+kloster+1735+detalj.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="233" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimFnMK89r9SU_lHlI4BySkG8PWX-uyS3h6RhEsj0rD68mo9AiH3m0riy6x1ymSNjdjVUcU6UyczDwRoem_L8DmTiikBfZJ8OS_9i2oMpiS4Wsdqff33NQGfbGomq4SY7CF-Hkgp_o0Gsvw/s400/Roma+kloster+1735+detalj.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">System av ruddammar vid Roma kungsgård och tidigare cisterciencerkloster på Gotland. Karta från 1735.</td></tr>
</tbody></table>
</div>
</span>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Undertecknad dammade av avhandlingen ”Råg och Rön” och
beskrev hur rågbrödets inträde i den småländska dieten under senmedeltid ledde
till att rågodlingen kring 1500-talets mitt flyttade in från svedjorna till
inägomarken. Inom den östra länsdelen där de klimatiska förutsättningarna var
optimala för höstråg kom detta att resultera i att man även gick över till ett
nytt odlingssystem med tre åkergärden som årligen roterade mellan
träda-höstrågsodling och vårkornsodling. Det rågbröd som framför allt
bakades var olika former av knäckebröd på jästa degar, ofta med en
blandning av råg- och kornmjöl. Det hårda förrådsbrödet kunde förvaras länge
och krävde inte dagligt bakande av bröd utan kunde fixas i form av storbak
några gånger per år.</span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ5pcjjzcMc-RWQG89-42GWqh75HZ_1IXO7DlSgtqDBJ2RSykoNJLvpvFGtkxSt_uxcI640NouZEKd_vr96ODz66jZowKCmwLCtAn-wGQObgNnkrX-0neByCMyqRxRS7nlOt-d0EOGRFu1/s1600/Olaus+Magnus+br%C3%B6dbak.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ5pcjjzcMc-RWQG89-42GWqh75HZ_1IXO7DlSgtqDBJ2RSykoNJLvpvFGtkxSt_uxcI640NouZEKd_vr96ODz66jZowKCmwLCtAn-wGQObgNnkrX-0neByCMyqRxRS7nlOt-d0EOGRFu1/s400/Olaus+Magnus+br%C3%B6dbak.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Brödbak i överbyggda bakugnar där värmen kan cirkulera, en förutsättning för att baka jästa bröd. Ur Olaus Magnus Historia om de Nordiska Folken.</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Från åkern och till bagarstugan tog oss Ann-Charlotte Feldt
som berättade om de många kök- och matlagningsutrymmen som numera har
identifieras i den gamla biskopsborgen och senare slottet i Linköping. De olika
köken som avlöst varandra under medeltid och fram till Biskop Brasks tid har
troligen speglat hur nya matvanor och tillagningsmetoder successivt avlöst
varandra varvid kraven har förändrats vad gäller vattenförsörjning, lagringsmöjligheter,
ungnskonstruktioner etc. Det rika osteologiska materialet ger ny information om
matvanorna i kretsen kring de medeltida biskoparna. Ännu finns stora delar kvar
av slottet och dess närområde att undersöka för att kunna fastställa om det
kring den medeltida borgen fanns till exempel separat liggande bagarstugor
eller andra funktionshus som haft en roll i borgens försörjningsstrategi.
Följande länkar ger information om bland annat undersökningarna av Braskens kök: </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/09/rakt-genom-kontorsgolvet-ner-till.html"><span style="color: blue; font-family: Calibri;">http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/09/rakt-genom-kontorsgolvet-ner-till.html</span></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/08/en-smygtitt-in-i-braskens-kok-pa.html"><span style="color: blue; font-family: Calibri;">http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2013/08/en-smygtitt-in-i-braskens-kok-pa.html</span></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Medeltiden brukar inte vara känd för sin hi tech. Desto mer
spännande när Alf Ericsson från UV-Linköping beskrev uppbyggnaden av biskopens
kvarnar och sågar som avancerade konstruktioner som bland annat slök stora mängder
järn. Ericsson kunde vederlägga uppfattningen av att vattenkvarnen infördes
redan under 1100-talet, allt pekar istället på att vi måste in på 1200-talet
innan överfallskvarnen var ett faktum. Skvaltkvarnen är ännu senare och sågkvarnar
dyker upp tidigast till senmedeltid. Kh54 finns detaljerade instruktioner
kring mjölnaren och ”sågarens” skyldigheter och rättigheter, och mest
förvånande är kanske instruktionerna om att både mjölnare och sågare skall ta
aktivt del i fisket och hålla mjärdanordningar intill kvarnar och sågar i stånd. I
illustrationer till medeltida lagtexter avbildas visserligen mjölnaren med en
mjärde, men det är först genom Brasks instruktion vi kan se att mjölnaren verkligen var en vattenverkens mångsysslare.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">I del III av seminariereferatet kommer jag att återgå till
handskriften Kh54 och olika aspekter på matordningen som teologiskt och historiskt
dokument. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<o:p><span style="font-family: Calibri;"> </span></o:p></div>
Ådel Franzénhttp://www.blogger.com/profile/08159584860423137692noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-33339026095401132842013-11-07T11:02:00.000+01:002013-11-07T16:08:22.892+01:00Biskop Brask och matordningen. Rapport från ett seminarium i Linköping. Del 1.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNN4g24MlzC5JiofemIl7cv_USJ5TxagxGCM5CrH-P4o2U6Upjs_Yu5KHmkQsXCou8O6xFJYDhuVuEor_8KQ3AMtvDIuppTSQpftcYx3S8Xl87R4GTsrViuejBdGpxjfWvpQLE3N2vFbGN/s1600/Brasklogga+egentlig.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="100" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNN4g24MlzC5JiofemIl7cv_USJ5TxagxGCM5CrH-P4o2U6Upjs_Yu5KHmkQsXCou8O6xFJYDhuVuEor_8KQ3AMtvDIuppTSQpftcYx3S8Xl87R4GTsrViuejBdGpxjfWvpQLE3N2vFbGN/s320/Brasklogga+egentlig.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det är i är 500 år sedan Biskop Brask tillträdde som
Linköpings stifts sista katolska biskop. Brask är känd för mycket, mest känd är
han måhända för det korta meddelandet ”Härtill är jag nödd och tvungen”, ett
förklarande förbehåll,<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>nedskrivet på en
lapp och fäst vid Brasks sigill i samband med Sten Stures avsättande av Biskop
Trolle 1517. Hur det nu är med lappen, om det är en skröna, kan säkerligen
diskuteras, men det sägs vidare att framplockandet av lappen inför kung Kristian
II i samband med blodbadet räddade biskopens liv. Pragmatisk och med politiskt
väderkorn blev biskopen senare anhängare till Gustav Vasa och mellan dessa
verkar ha rått ett förhållande av ömsesidig respekt, åtminstone tills Gustav
Vasa började reformera kyrkan i Luthersk riktning. Lite för klåfingrigt enligt
Linköpingsbiskopen som högljutt protesterade mot detta och som 1527 via
Gotland stack i väg till Danzig för att aldrig återvända. Han dog 1538 vid ca
75 års ålder.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5BsMfC_yR1Xtyb4YT0XjncVUa3tZw1KR2yTjVkM4F9M-eCkYqrQBXqjM46sfgKstZ8p09wc316XndN2sdj2L1C3dbWLnV8RnICYp7sjEYKt0oSNnZK2Sk6YyuKxH3yVs5u8ySr2HikkGE/s1600/Biskop+Brask.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5BsMfC_yR1Xtyb4YT0XjncVUa3tZw1KR2yTjVkM4F9M-eCkYqrQBXqjM46sfgKstZ8p09wc316XndN2sdj2L1C3dbWLnV8RnICYp7sjEYKt0oSNnZK2Sk6YyuKxH3yVs5u8ySr2HikkGE/s400/Biskop+Brask.jpg" width="228" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Iak will hafva i styche färsk kokot i styche, <br />
saltgrönth ter til oc nyrökte feta kötkörffua till <br />
lunch! Kan du fixa det?</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Det är uppenbart att biskopen, förutom sina intressen för världslig
och kyrklig politik samt teologi, även hyste ett brinnande intresse för
biskopsgårdens inre angelägenheter vad gäller förvaltning och förtäring. Från
biskop Brasks hand har vi nämligen kvar, bland många andra dokument<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>–<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>han
var en skrivande man<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>–<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>handskriften Kh54. Kh54 är kanske den
viktigaste källan till den senmedeltida mat- och hushållskulturen inom den
svenska makteliten.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Mellan lunch den 5/11 och lunch den 6/11 hölls ett Mat- och
måltidshistoriskt seminarium i den arkitektoniska pärlan Wallenbergssalen på
Östergötlands museum som med utgångspunkt i Biskop Brasks matordning tog ett
helhetsgrepp kring matordningen som källmaterial, dess innehåll och varför
detta är så unikt samt utblickar till vad vi i övrigt vet om tidens mathållning
och måltidskultur. Seminariet arrangerades av Hagdalsakademin, Linköpings
Slotts- och domkyrkomuseum samt Östergötlands museum.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Latinisten och medeltidsforskaren Hedda Gunneng vid
Högskolan på Gotland hade tagit sig an att transkribera handskriften och
översätta de latinska partierna till svenska. Själva måltidslistorna är på
medeltidssvenska och Gunneng har lagt ner stor möda när det gäller dels att
översätta medeltida begrepp till modern svenska, vad menas med råvaror och
rätter som lumber, biger, oraad? Pudher och pastiller låter bekant men vad
menas med detta i matordningen? Gunneng, som förutom Kh 54, gått igenom stora
delar av handskrifterna knutna till Braks biskopstid, har kunnat identifiera
ett tiotal olika skrivare, varav de flest kan identifieras med namn, utbildning
och titel, medan några fortfarande är oidentifierade. Intressant var
beskrivningarna kring skrivsätt, bruket av förkortningar och hur Brask själv,
efter flera år i Rom, ibland skrev en blandskrift, dels sitt gamla invanda
skrivsätt, dels partier inspirerade av nya skriftmoden som växte fram i
Sydeuropa.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Vad gäller senmedeltidens måltider och måltidsordningar, är
vi helt hänvisade till Brasks matordning. Visserligen finns tidigare källor,
inte minst förtäringslistor från 1460-talet och framåt från de årliga
brakfesterna som rådmännen i Stockholm ordnade till i samband med att ett nytt
råd valdes och som Sofia Gustafsson från Linköpings universitet berättade om
tillsammans med tankar kring måltiden som symbol i den urbana gilles- och rådskulturen.
Men det är först hos Brask som vi får hela måltider presenterade vilket
underströks av måltidsforskaren Rickard Tellström från Örebro Universitet, av
många känd från TV (jag säger bara Historieätarna).<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Vi befinner oss i en tid då mat och måltider
var oupplösligt förknippande med kyrkoåret, tiden innan den världsliga och
andliga sfären åtskiljdes genom reformationen.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Kyrkoåret speglas i matordningen genom fastedagarna och köttdagarna men
Richard Tellström visade också hur måltiderna speglar också en nordeuropeisk
måltidsordning med vad vi i dag skulle kunna översätta med starters, förrätter,
huvudrätter och efterrätter.</span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Just det söta fokusades i seminariets sista inlägg, där
tandläkaren Torgny Alstad från Göteborgs Universitet funderade kring intaget av
honung och socker under senmedeltid, råvaror som visserligen nämns i
måltidsordningen, men ganska sprodiskt (vad sägs om stekt fisk med socker?)
Småkakor och äggost åts och honung nämns på några ställen, men i matordningen
får vi intryck av att sockret mest kom i form av frukt och russin. Icke desto
mindre fanns andra källor som visar att honungsproduktionen vid samma tid var
omfattande.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Kopplingen till karies i
äldre skelettmaterial kunde vara en väg att gå, men Alstads kritiska granskning
av de osteologiska analyserna var intressant. Oftast fanns mycket få tänder
kvar i skelettmaterialet och ofta saknades just de tänder där karies helst
uppträder. De olika sockerarternas förekomst i vardags- och festkost behöver
studeras vidare. </span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Trots att seminariet endast pågick under ett dygn var det
späckat av spännande föreläsningar, så späckat att jag nödgas göra en
fortsättning av denna blogg en annan dag för att kunna täcka in det hela…To be
continued!<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlCxwRfLamfbtf7X72Q3B4_jHOKNufJcxPSJ6ZtEUIHci3MIUhylsgafCs16rtBT6hyphenhyphenKV8WZaix1_2GCdB2pX9v7rbD_RQFfJZ35FKlM3dOhEGnq0XqzRgduYHi-0Mi5xQoTlNb_Rl-td4/s1600/Biskop+Brask.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a> </div>
Ådel Franzénhttp://www.blogger.com/profile/08159584860423137692noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9122687663180727945.post-19558238533019457142013-11-06T17:08:00.000+01:002013-11-06T17:08:23.899+01:00Den nya grannen i Bredestad<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="line-height: 115%;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span></b><span style="font-family: Calibri;">Bredestadsdalen i Aneby kommun är en kulturhistoriskt mycket
intressant trakt, och det är inte förvånande att dalgången närmast Bredestads romanska
stenkyrka klassats som riksintresse (RI 82). Här finns handfasta spår som gravar,
gravgrupper och gravfält från hela järnåldern, runstensfragment, äldre odlingslämningar, hålvägar och en tegelugn från 1700-talet. Men också sägenomspunna
platser som Skrivareberget och Galgabacken. Förbi kyrkan, med
anor från tusentalets slut, passerade tidigt vägar mot Aneby, Kalmar och
Linköping. Vägnätet kan spåras långt tillbaka i tiden, och Bredestads betydelse
som knutpunkt i landskapet kan gå tillbaka till förhistorisk tid. Den
rika kulturmiljön är också anledningen till de arkeologiska insatser som
utförts i Bredestad genom åren. Den mest omfattande undersökningen utfördes år
2000 inför breddning av rv 132 mellan Aneby och Bredestad, och anläggandet av
en översilningsdamm norr om kyrkan. Vid det tillfället upptäcktes två
förhistoriska boplatsområden; ett med ett femtiotal härdar från tiden 400 f.
Kr–400 e. Kr, och ett med härdar och ett långhus från tiden 700–900-talen. </span></div>
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri;">Hus, härdar och hantverk – resultaten av 2013
års undersökningar<o:p></o:p></span></b><br />
<span style="font-family: Calibri;">Planer på att
ändra sträckningen för rv 32 mellan Bredestad och Marbäck har funnits länge, och
genom åren har länsmuseet haft flera uppdrag inom ramarna
för projektet. Nu har beslut fattats och ny väg ska byggas, liksom en trafikplats
i vägkorsningen mellan rv 132 och rv 32. För länsmuseets del har det inneburit att vi under sensommaren genomfört utredningar och förundersökningar inom de områden som ska exploateras. Resultaten av dessa insatser visar att härdar, stolphål och
spridda fynd finns vid vägkorsningen, men också
intill den lilla domarringen
fornlämning 39 norr om vägkorsningen. Att härdar och stolphål hittades föranledde länsstyrelsen att
ge museet uppdraget att utvidga förundersökningen i områdena där dessa påträffades. Syftet med den kompletterande förundersökningen var att försöka få en bild av vad anläggningarna representerar, och
att åldersbestämma några av dem. </span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8gWCwyx8P7NsoWKX90emYs9PQAs7znVnJcfMcun8_pHUGNH7hcJ3_sqxF37cXaEWsNUUvRBTLIzjLdpUHHREhTOLzp_o-g-cHMHI0XnGxgdAbUS-v4P3JaCdFSzDPob51PkVMuiBTB6A/s1600/IMG_3342.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8gWCwyx8P7NsoWKX90emYs9PQAs7znVnJcfMcun8_pHUGNH7hcJ3_sqxF37cXaEWsNUUvRBTLIzjLdpUHHREhTOLzp_o-g-cHMHI0XnGxgdAbUS-v4P3JaCdFSzDPob51PkVMuiBTB6A/s400/IMG_3342.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Stolphål och härdar där den nya trafikplatsen ska byggas. I bakgrunden, på höger sida om vägen och mitt emot den stora röda ekonomibyggnaden, ligger en boplats med långhus och härdar från yngre järnåldern som undersöktes år 2000. </td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Calibri;">Den utvidgade förundersökningen blev färdiga förra veckan och vi
kan konstatera att ett tiotal härdar och stolphål finns i ytorna närmast
domarringen, och att ca 20 härdar och ett fyrtiotal stolphål finns i de
ytorna som avbanats där trafikplatsen ska anläggas. I skrivande stund har vi inte lyckats pussla
ihop stolphålen till någon tydlig byggnad, men troligtvis är vi både en och
kanske flera byggnader på spåren. Att hitta huslämningar är alltid spännande,
särskilt denna gång eftersom boplatsen vi vägkorsningen bara ligger drygt 100 m
från den yngre järnåldersgård som undersöktes år 2000. Om de båda boplatserna är
lika gamla finns i så fall ett gårdskomplex på vardera sidan om
Viebäckabäcken. Förhoppningsvis får vi möjlighet att närmare undersöka ”den nya grannen i Bredestad”
nästa år.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri;">Fynd från hantverk och annat smått och gott<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: Calibri;">Förutom
anläggningarna hittade vi även en del fynd när vi grävde provrutor och
metalldetekterade, framförallt i matjorden inom området för den nya
trafikplatsen. Det har rört sig om armborstpilspetsar, en hästsko, slagg,
järnfragment, brända ben och förslaggad lera. Vid schaktning och upprensning av
anläggningarna hittade vi också slaggklumpar och bränd lera av olika slag
som kan härstamma från ugnsväggar och lerklädda smideshärdar. Slagg och bränd
lera tyder på att någon form av järnhantering/metallhantverk förekommit på platsen. <br />
<br /><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZUxGGtobKQLz4gpvGvp5QEKecOrJe__bBz_8qA5AEYesAOTcObPrSNTqWucecQVCSc-vQYIWS3Vv4yphsaFppCo80Msb-xq4AQ5lU1sQzqD9SOLMbjWjK2YFr_5fMdu5KQuQzdfXyzRs/s1600/IMG_3337.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZUxGGtobKQLz4gpvGvp5QEKecOrJe__bBz_8qA5AEYesAOTcObPrSNTqWucecQVCSc-vQYIWS3Vv4yphsaFppCo80Msb-xq4AQ5lU1sQzqD9SOLMbjWjK2YFr_5fMdu5KQuQzdfXyzRs/s320/IMG_3337.JPG" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: Calibri;"></span><br /><span style="font-family: Calibri;">Vi hittade också ett något udda fynd i kanten av ett mosslager i ett av sökschakten närmast Viebäckabäcken. Det var en mycket välbevarad 12 cm lång pipa som täljts till av en trädgren. Pipan kan möjligen vara en lockpipa, och i så fall använts för att locka till sig fåglar eller andra villebråd i samband med jakt. Hur gammal pipan är kan vi i dagsläget inte säga så mycket om.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: Calibri;">Vad händer nu? <o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: Calibri;">Efter avslutat fältarbete återstår att ta hand om fynden, sammanställa dokumentationen, analysera och artbestämma de brända benen, skicka träkol från några härdar för datering och för att få veta vilken slags ved man eldat med. Sedan sammanställs allt i en rapport som ger länsstyrelsen underlag för beslut om eventuellt fortsatta undersökningar nästa år, och i så fall i vilken omfattning de ska ske.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;">Kristina Jansson</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><span style="mso-spacerun: yes;">Arkeolog</span></span></div>
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<o:p><span style="font-family: Calibri;"> </span></o:p><span style="font-family: Calibri;"> </span><br />
<br />
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/07346316898904704684noreply@blogger.com0