Perforerad keramik

Keramik med små hål i, vad bör vi kalla dem, vad har de använts till?

I två undersökta rösen i Farstorp har det hittats keramik, från järnåldern, med små hål i, detta har vi berättat om tidigare. Vanligen kallas dessa för silkärl, utifrån tanken att de föremål de en gång var kan ha fungerat som silar vid t.ex. ost-tillverkning.

Ett bättre namn på dessa föremål är dock perforerade kärl, då det inte går att belägga att funktionen för dem varit som silar. Utifrån de analyser som hittills gjorts, av organiska rester (lipider) från liknande kärl, går det inte heller att bevisa att kärlens användning varit till ost eller andra mjölkprodukter. Istället visar fynd från Östergötland att smidesmiljön är den vanligaste fyndkontexten för perforerade kärl från järnåldern. Kärlen är oftast cylindrar – d.v.s. utan botten. De kan ha använts som små flyttbara härdar eller för att hålla liv i smideshärdens glöd över natten. Andra perforerade cylindrar har hittats i anläggningar på gravplatser (inte i själva gravarna) och i ett fall, där det gjorts analys, visar det sig att man har eldat upp färskt spannmål i cylindern som någon form av offerhandling (fynd från ett gravfält strax utanför Linköping).


De perforerade kärlen är ofta cylindrar, alltså utan botten. Skiss av Ole Stilborg, Stilborg Keramikanalys

I Farstorp är de perforerade keramikbitarna hittade i två rösen, i ett röjningsröse, troligen medeltida och i en trolig stensättning, en grav från äldre järnålder. Fyndkontexterna är intressanta och stämmer vid första anblick kanske inte helt med ovanstående resonemang. Men till fyndet i det medeltida röjningsröset kan vi lägga spåren efter ett hus från äldre järnålder vilket påträffades knappt 10 meter från röset. Troligen har odlingen, under århundradena efter att järnåldersgården övergavs, spridit ut hushållets skräp och rester. Kanske är de perforerade keramikbitarna i detta fall en hint om att smide förkommit på gården? För fyndet i den troliga stensättningen kan de perforerade keramikbitarna möjligen stärka tolkningen av röset som en grav.

Ole Stilborg, Stilborg Keramikanalys

Moa Lorentzon, Jönköpings läns museum

Litteratur:

Räf, E. 2008. Varifrån kom järnet? Fakta 8

Stilborg, O. Arkeologi i Östergötland. Nr. 2