Missa inte: ”Bollarp”, sjätte säsongen!

 

Hur mycket jag än skulle vilja att det handlade om en tittarstinn success från HBO, så inser jag att verkligheten bakom rubriken är en annan. Jag kanske räknar slarvig men jag får ihop fem grävsäsonger mellan 1996 och 2010, var och en av någon veckas varaktighet. Karteringen pingsthelgen 2000, på den tiden annandag pingst fortfarande var en helgdag, räknas inte med, för då hade vi inga spadar.

Jag var i Bollarp i dag med kollegan Ingvar, tillika IT-tekniker, för att etablera mätpunkter inför grävningen som startar på måndag. Vi undrade båda lite stillsamt om vi kommit rätt för ett landskap kan förändras ganska radikalt på tre år. Särskilt om de granar som planterades kring just år 2000 hunnit upp i tonåren och rasat iväg i längd. Då, när karteringen genomfördes den soliga pingsthelgen år 2000, samma helg förövrigt Bäckaby kyrka brann, var det nyplantering vi befann oss i, svåröverskådlig och ett landskap allt annat än lättläst. När vi några år senare fosfatkarterade hade träden växt så pass att de bildade en tämligen tät kvinnshög häck, oöverskådlig i ett landskap som förlorat all läsbarhet. Nu står träden fortfarande tätt, och nästa åtgärd blir troligen gallring, men redan nu finns åter en möjlighet att läsa det landskap som skymtar fram under de nedersta grenarna. Röjningsrösen vi inte sett på flera år skymtade mellan träden, hasselbuskar som överlevt markberedning och nyplantering påminde oss om en vegetation i området innan det blev granplantage.

När vi lämnade Bollarp 2010 var lämningen efter huset som fanns på platsen mellan ca 1550 och 1630 i det närmaste slutundersökt. Fosfatkarteringarna hade gett utslag på ett område ca 30 meter söder om huset och i en av de enmetersrutor som vi grävdes utifrån indikationerna fick vi napp. Två syllstensrader och vad som förefaller vara en bortplockad eldstad hann vi konstatera i de ca 8 m² som vi grävde 2010. Troligen har stenarna från eldstaden härifrån använts i skorstenskonstruktionen i det undersökta Bollarpshuset som började byggas ca 1550. Vår hypotes är således att den nyupptäckta husgrunden som vi skall sätta tänderna i kommande vecka är äldre än Bollarpshuset. En hypotes som vi så gärna kullkastar om det visar sig att vi undersöker en husgrund som istället skall knytas till Bollarp 1550-1630. Till bostadshuset har givetvis hört bod, logelada, fähus, kanske stall, fårhus och linbastu. Samt smedjan varifrån de två bottenskållorna efter smidesverksamhet härrör som vi hittade i Bollarpshuset. Samt slaggklumparna.

Lunchkö. Inga rasande elever än så länge.

Bollarpsgrävningarna har från början varit ett samarbetsprojekt, de första åren mellan Jönköpings läns museum och hembygdsföreningen i Vireda socken, och från 2008 med Vireda skola. Birger, som redan var med och grävde i Bollarp på 90-talets mitt utbildade sig senare till lärare och fick jobb i Vireda skola. Det var på hans initiativ vi sen började arbeta med årskullen fem och sex. I praktiken har det gått till så att varje elev (ibland två) fått en enmetersruta att ta hand om. Gräva, sålla massor, beskriva, mäta in fynd och dokumentera. Sen efter lunchen som hämtats i Vireda skola, har det varit upp till oss som grävningsledare att på ett pedagogiskt sätt berätta och sätta in Bollarp i olika kontexter: socknen, Småland, Sverige under 1500-talet, de små gårdarnas försörjningsstrategi, Gustav Vasas kolonisationssträvanden. Samt det faktum att vi fortfarande letar efter den medeltida gärdsenheten! Bollarp betecknas som utjord från 1580-talet i kamerala källor och historikern Käthe Bååth och L-O. Larsson visade att det bakom utjordsbegreppet gömmer sig medeltid ödegårdar. Dateringar från röjningsrösen i Bollarp har gett otvetydiga dateringar till perioden 1250-1400. I de rättshistoriska källorna finns det efterreformatoriska Bollarp, som är arkeologiskt undersökt, belagd och som en tredje surpris finns soldattorpet Lövhut som etablerades strax sydväst om Bollarpshuset kring 1810. Bollarp speglar således den demografiska fluktuation som kan beläggas i andra källor från tidig medeltid och framåt. Men även under de obebodda perioderna har landskapet nyttjats i Bollarp, framför allt som betes och slåttermark till byarna Släthult och Kieryd.

Och nu en cliffhanger, så att ni inte vill missa nästa avsnitt av ”Bollarp”: det avgörande fyndet som daterar den nya husgrunden hittas av skolelev! Åskan går, men kommer solen att titta fram innan grävningsdagens slut? Eleverna rasar: inte mandeltorsk nu igen!

Sökandet efter det avgörande fyndet fortsätter...