Vittjandet av sommarnöjets i Vittsjö belägna brevlåda gav vid handen att en Inbjudan hade kommit, inte från hembygdsföreningen, men väl från "Wittsjöbygdens intresseförening mot vindkraftsutbyggnad".
Intresseföreningen skall arbeta för att "försöka bibehålla Wittsjöbygdens ekonomiska och kulturella värden".
Ett tag tänkte jag åka ner till Göingebygdens djupa skogar, samla mina medmedlemmar i hembygdsföreningen, utse en göingehövding och uppbåda en motatack i "Vittsjöbygdens intresseförening för vindkraft". Sprida budskapet om att verken inte är farliga, att de inte bits....prata om NIMBY och att de fossila bränslenas tid är ute. Förhoppningsvis behövs det inte, hembygdsfolk är oftast kloka människor som inte räds framtiden.
Låt oss ta de kulturella värdena först. Här kan jag verkligen lungna oroliga Vittsjöbor som fuderar på att ansluta sig till "Wittsjöbygdens intresseförening mot vindkraftsutbyggnad". I de djupa skogarna kan man förvissa stöta på lite fossil åkermark och kanske en och annan medeltida ödegård, men dessa lämningar skyddas av kulturminneslagen och blir ärenden som sköts av länsstyrelsens handläggare. Dessa lämningar ligger dessutom redan i ett industrilandskap: de planterade granarnas; massavedens landskap, ett ofta tämligen intetsägande och på biologiskt mångfald skinnat landskap som i framtiden kommer att kompletteras med smäckra vita stammar, med sakta roterande blad som i kronan avger ett milt svuschande läte.
Sen tar vi de ekonomiska värdena. Vindkraften är redan nu en del av vårt vardagslandskap. Ingen höjer längre på ögonbrynen av tre blad som sakta roterat ovanför grantopparna. Inga villa- eller sommastugepriser kommer att påverkas av ett par vindkraftverk inom synfältet, de allra flesta ser i dag vindkraft från där de bor, eller vistas sommartid. Så lugn, det kommer inte att bli färre vindkraftverk i landskapet i framtiden, utan fler. Ni kommer att få era villor och sommastugor sållda även i framtiden.
Förresten, eftersom jag arbetar med frågan genom att utföra landskapshistoriska studier och arkeologiska utredningar av områden där vindkraft planeras, är jag en av dem som faktiskt lägger märke till vindkraften i landskapet. En yrkesskada. Jag har sett vindkraftverk lyfta ett annars ganska tråkigkt landskap. Åk E6:an norrut. I höjd med Tanum reser sig verken utmed höjderna öster om motorvägen. Vindkraftverken får landskapet att sträcker på sig, det lämnar ett "statement" till de passerande. Det är vackert! Eller åk E4:an norrut och upplev hur verken sakta uppenbaras och sedan sträcker landskapet mot himmeln i höjd med Brahehus. Jag ryser! Av välbehag.
Så, Vittjösbor, kära medmedlemmar i hembygdsföreningen och andra: NEJ-sägarna är få men högröstade. Låt oss JA-sägare sprida ett annat budskap om hållbar utveckling och förnyelsebar energi inte bara i lokalsamhället men också till regering och riksdag så att man där kan ta beslut om forskning och utreckling också av solenergi och vågenergi. Fossila bränslen är SÅÅ mycket 1900-tal!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar