Ibland blir man anlitad som expert. Då gäller det att spela med och låtsas ha något klokt att säga om röjningsröset man ställs framför. De ser ungefär likadana ut i Roslagen som i Småland, men när man börjar peta i marken inser man till sin förvåning att det finns saker som svallad morän och andra fraktioner av jord, under högsta kustlinje. Här har geologiska processer timat som vi inte behöver bry oss ett smack om i de Småländska skogarna, men som man fick ha i bakhuvudet när man begick och begrävde Norrtäljes sydvästra utkanter under några vackra vårdagar 2010.
Här, där backarna var fulla av militäriska gropar sedan Lv 3´s dagar, skulle nu beredas plats för en ny väg, en behövlig omfart kring staden. Ja, jag vet att jag endast och enbart borde ha skött mitt och tittat på röjningsrösena och omgivande fossila odlingsytor, snittat, dokumenterat, sagt något klokt och åkt hem, men vad gör man när man står framför en karta från ca 1660 och inser att den år 1622 anlagda stadens historia knappast har skrivits... Inte sedan 1922 åtminstone då Carl M. Kjellberg gav ut en stadsmonografi i samband med stadens 300-årsjubileum. Så för att göra en lång historia kort: jag borde sitta här och skriva en rapport om röjningsrösen, men har redan lagt ner åtskilliga rapportdagar på att, utifrån ett synnerligen rikt och tillåtande äldre kartmaterial, identifiera läget för de byar och gårdar som avhystes för att dels ge plats åt själva staden, dels bidra med sin åkrar, ängar och beteshagar till stadens försörjning. Tomterna till Kvisthamra, Näs, Backen, Syltbacken och byn "vars namn jag inte vet", men vars övergivna tomtmark är snyggt utritad på kartan från ca 1660, har nu lägesbestämts och får väl i sinom tid reggas i FMIS.
Så nu gäller det att på ett finurligt vis knyta den fossila åkermarken inom RAÄ nr 44:1-3 till de landskapliga processerna som skedde kring Norrtälje vid 1600-talets början. Finfina dateringar från rösen och odlingsytor har inkommit från Stockholm, så nog ska det gå att sätta in fornlämningarna i ett större landskapshistoriskt perspektiv...
Och sen vill jag tillbaka till Norrtälje för det var en mycket vacker stad i belägen i synnerligen tilltalande omgivningar.
Och ring mig lagom till stadens 400-årsjubileum, när det är dags att uppgradera stadsmoniografin. Jag har en hel del på lager som ni bara inte vil missa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar