måndag 18 juli 2011

Ölmstad: Summering av fältarbetet

Nu efter drygt tio veckor har vi avslutat fältarbetet i Ölmstad. Men mycket arbete återstår ännu innan projektet är färdigt. Nu ska allt registreras, insamlade prover analyseras på olika laboratorier och slutligen ska rapporter skrivas. Men innan dess kan en kort sammanfattning göras av vad som hittills skett.



Södra delen av undersökningsytan, före och efter undersökningen.

Att arbeta med så stora ytor som vi gjort kräver givetvis att man är många som hjälps åt. I Ölmstad har drygt 20 personer deltagit i fältarbetet. Huvudsakligen har arbetsstyrkan utgjorts av arkeologer från länsmuseet men vi har även fått hjälp av arkeologer från Östergötlands läns museum och Kulturmiljö Halland som utgjort en referensgrupp. En kvartärgeolog från Stockholms universitet har hjälpt oss med insamling av prover och tre studenter från Högskolan på Gotland har genomgått en femveckors praktikkurs på grävningen. Sist men inte minst har vi fått ovärderlig hjälp av ett tiotal maskinister med allt från själva grävandet till allt det praktiska med bodar, vatten, el och så vidare.


Den huvudsakliga grävstyrkan

Så här direkt efter projektets fältfas kan man redan konstatera vissa saker även om materialet vi undersökt ännu inte analyserats. Sammantaget har vi hittat och undersökt sju långhus. De skiljer sig åt, både i storlek och konstruktion, vilket troligtvis tyder på att de haft olika funktioner. Och tillsammans med de sex hus som tidigare undersökts i området gör de Ölmstad till den plats i länet med störst koncentration av hittade och undersökta förhistoriska hus. Extra roligt är att vi även hittat brunnen och avfallsplatsen, dels för att vi så ytterst sällan hittar dessa typer av lämningar men också för att de gör bilden av boplatsen mer komplett.

Slutligen vill jag passa på att tacka alla som besökt oss på fältet. Nästan alla skolklasser från Ölmstadskolan har provat på att arbeta som arkeologer under några dagar, över 100 personer har kommit till visningarna som hållits. Tillsammans med de övriga som besökt oss mer eller mindre organiserat så uppskattar jag att närmare 300 personer besökt undersökningen under dessa veckor. Tack för att ni kom.

Nu ska vi som arbetat i projektet ha semester men återkommer här på bloggen när analyssvaren börjar dyka upp och rapporterna ska skrivas.

Trevlig sommar!

tisdag 12 juli 2011

Stiletten från Svarttorp

Stiletten från Svarttorp - ett 1500-talsvapen

Utan goda kontakter med pressen kommer man inte långt i den här branschen. Det är en gammal sanning som nyligen bekräftats genom ett högst oväntat jordfynd från Svarttorp, beläget öster om Jönköping. Vapenfynden från slagfältsundersökningen i Angerdshestra visades upp för lokalpressen i slutet av maj. Historien om Rantzaus fälttåg och de danska härjningarna 1567 spreds. Med den bakgrunden var det inte så konstigt att en svårt förrostad kniv uppmärksammades av upphittaren. För dolkar av äldre, rent av medeltida typ tillhör ju inte precis vad man brukar träffa på i en villaträdgård...

Greppet, den kannelerade knappen och den dekorerade klingan

Vad som grävts fram är en elegant dolk, en s.k. stilett, vars datering ligger kring mitten av 1500-talet. Den har ursprungligen varit ca 35 cm lång; klingan var dubbeleggad och smäcker men eggarna har ovanligt nog inte dragits ända fram till parerskyddet. Där finns istället en intrikat dekor med små, symmetriskt placerade hål. Även själva parerskyddet kan ha varit dekorerat - kanske med gravyr - men det vet vi först efter rengöring och konservering. Greppet har säkert varit försett med trä och kanske också läderklätt, men av detta återstår inget idag. Knappen - som balanserat dolken - är kraftigt kannelerad. Därmed har dess vikt anpassats till ett inte alltför långt blad.

Dolken är ett sekundärvapen för en ryttare eller landsknekt. Det har burits i bältet och fungerat som ett komplement till svärdet enligt principen ett vapen i varje hand. För så fäktades en yrkessoldat på Daniel Rantzaus tid. Glöm bort allt ni sett på film av av eleganta parader och de tre musketörerna. Här gällde det att hugga och sticka för att skada och döda. Kanske inte så visuellt ...men effektivt!

Dolkens kannelerade knapp - en motvikt


Men vad gör då detta exklusiva 1500-talsvapen i Svarttorp av alla platser? Ja, det är en fråga som kanske aldrig kommer att kunna besvaras med full säkerhet. Men i början av november 1567 bröt Rantzaus armé upp från Jönköping med avsikt att invadera Östergötland. Man följde Holavedsvägen och kom upp i Skärstadsdalen, vilken beskrivs som "rik" i krigsdagboken. Säkert är att man plundrade; kanske hade svenskarna också förlitat sig på en dansk reträtt ut mot Västkusten och inte evakuerat i tid. Hur som helst - en klok befälhavare bör ha säkrat sitt flankskydd vid marsch genom fientligt territorie. Dessutom var det ju lämpligt att bränna och plundra så mycket man bara hann. Då låg Lekeryd och Svarttorp utefter den väg ett danskt ryttarförband på spaning borde ta innan man återförenades med huvudstyrkan längre upp i Skärstadsdalen.

Ovanstående är en arbetshypotes. Om det ligger något i resonemanget kommer förhoppningsvis den efterundersökning som nu planeras att kunna visa. Och dolken är på väg mot en välbehövlig konservering efter över fyra sekel i den småländska myllan.

Avslutningsvis - ett stort tack till upphittaren som tog kontakt med länsmuseet när dolken påträffats och som därefter bistått oss på bästa sätt. Fotografierna i detta inlägg är tagna av upphittaren.


Fortsättning följer!

fredag 8 juli 2011

Ölmstad: Eld, rök och mat

Någon gång under förhistorien kom en smart apmänniska på hur man gör upp eld, vilket fått en enorm betydelse för fortsatt överlevnad, speciellt uppe i kalla norden. Eld ger skydd och värme, lagar maten och formar olika material såsom lera och metaller till keramik och järn.
I Ölmstad har det hittats en stor mängd eldstäder, även kallade härdar. De flesta är placerade utanför boningshusen, och kan vara upp till några meter stora i genomskärning. Särkilt en härd är värd att notera, vilken består av ett antal större brända stockar placerade i bredd i botten, med spår av gran- eller enbarr ovanpå stockarna. Det är inte omöjligt att anläggningen använts till rökning av exempelvis mat.


Även en ugn har påträffats innanför grävområdet. Anläggningen, ca. 1,20 m i diameter, är cirkulär till formen och är tillverkad av bränd lera, varför den har hållts uppvärmd i låg temperatur. En stor stenpackning täcker botten och ena sidan, under vilken en mängd spik har påträffats. Spiken tyder på att ugnen kan häröra från en senare tidsperiod än de flesta andra anläggningar i området, troligen medeltid. Mystiken fortsätter i Ölmstad.

Sarah Billengren, praktikant

onsdag 29 juni 2011

Ölmstad: Stensamling och sopor

Kan en samling med skärvig sten säga så mycket? Ja,vi har grävt en sådan här i Ölmstad som har varit riktigt spännande.




Den skärviga stenen har kasserats från kokgropar och härdar, värmen har gjort att den spruckit. Bland stenen har vi hittat små keramikbitar, lerklining, kol, bränt ben och en kasserad malsten.


Jorden mellan stenarna ska analyseras och kommer sedan att visa vilka växtdelar som följt med soporna ut. Kolet vi har samlat in kan ge oss en datering.


Här har vi med andra ord en slags soptunna som kan ge oss en bild av den tidens hushållning.

torsdag 23 juni 2011

Ölmstad: Sista visningen

På tidag den 28 juni kommer den sista visningen av den arkeologiska undersökningen att hållas kl 17 30.

Hjärtligt välkomna!

Ölmstad: En brunn

En något märklig del av äldre järnålderns boplatser är brunnar. Det är inte själva brunnarna som är anmärkningsvärda utan att de är vanliga i vissa delar av landet, som t ex Östergötland och Skåne, medan de nästan aldrig hittas i vårt län eller exempelvis i Halland. Varför det är så vet vi inte.

Men nu har vi ändå hittat en brunn i Ölmstad. Den är cirka 2 meter i diameter och 1 dryg meter djup.

Brunnen i genomskärning

Det fina med brunnar är att de ofta inehåller frön och pollen från de växter som fanns i området. Så förhoppningsvis kan de prover vi tagit ur brunnen ge svar på vad som växte och odlades på boplatsen.

fredag 10 juni 2011

Ölmstad: Visning och undervisning


Nu har visningarna på utgrävningen av järnåldersboplatsen i Ölmstad kommit igång. Första kvällsvisningen hölls förra veckan och ett 20-tal personer i varierande ålder från barn till pensionär strömmade till. Nästa visning kommer att hållas tisdagen den 14 juni klockan 17.30.



Särskilda visningar har också hållits för barnen i Ölmstadsskolan. Dessa har varit upplagda som lektioner där en pedagog från Jönköpings läns museum har berättat om hur det var att leva under järnåldern.




De olika klasserna har kommit i omgångar och har bland annat fått lära sig att rista sina namn med runskrift. De har också fått pröva på att vara arkeologer, något som barnen uppskattade. Med god entusiasm och med skärslevar i högsta hugg tog de sig an att leta fynd i ett antal härdar, för att sedan dokumentera på särskilda blanketter vad de träffat på i jorden. Precis som riktiga arkeologer!


Susanne Nilsson










torsdag 9 juni 2011

Ölmstad: Senaste huset

Strax söder om det första huset har nu ytterligare ett långhus framkommit. Även detta i östvästlig riktning, och av betydande storlek - huset har varit cirka 25 meter långt och 6-7 meter brett. Det är främst nedgrävningarna till de tio takbärande stolpparen som syns tydligt, rester efter vägglinjer kan anas på sina ställen.



Käpparna visar var de takbärande stolparna stått


Långhuset har en konvex form, i dess mitt är avståndet mellan stolpparen 3,5 meter medan samma avstånd i husets båda gavlar mäter 2,5 meter. Två nedgrävningar till stolpar strax innanför husets vägglinje i sydöst vittnar om en trolig ingång.


Huset har troligen använts som bostad och intill boningshusen fanns vid den här tiden ofta mindre hus som tjänade som förrådshus eller verkstäder. Vi har hittills schaktat fram en ansenlig mängd stolphål - nu är det bara att börja pussla ihop dem...

Susanne Nilsson

tisdag 7 juni 2011

Slagfältskartan i läsbar version...

Karta över slagfältet på Nissastigen - nu läsbar!

På grund av vissa tekniska problem gick det inte att öppna Lasse Winroths fina karta över slagfältet där fynden markerats ut. Därför lägger vi ut den på nytt med förhoppningen att allt nu skall fungera. Så förstora kartan, titta på symbolerna och jämför med berättelsen i inlägget från den 31 maj!

måndag 6 juni 2011

Rosenlund på programmet ...i Norrköping!

Nu är det dags att börja föra ut de spännande resultaten från Rosenlunds herrgårdspark! I veckan - den 8 - 9 juni - arrangerar NTAA (Nordiskt Nätverk för Trädgårdens Arkeologi och Arkeobotanik) ett trädgårdsarkeologiskt seminarium på Stadsmuseet i Norrköping.

http://www.archaeogarden.se/NTAA.html

I det spännande och välmatade programmet ingår två föredrag på Jönköpingstema. Först ut är Agneta Åsgrim som berättar om Kålgårdsområdet - historien om hur platsen för de planerade befästningarna kom att utvecklas till stadens trädgårdsmark; ett viktigt koloniområde under 1700- och 1800-tal. Idag måste man vara uppmärksam för att se de få återstående spåren efter Kålgårdarna, den trångabodda trästadens gröna lunga. De senaste decenniernas radikala omvandling till centralt belägna bostadskvarter har avlägsnat det mesta. Agnetas nyutkomna bok och den fina utställning som visas i Arkivhuset till den 25 september lyfter fram ett ofta förbisett område med ett växlingsrikt förflutet. Det är bakgrundskunskaper som behövs om man på allvar vill skapa ett grönare stadsrum!

http://www.jkpglm.se/se_o_gora/alltid/stadshistoria.html#bok

Därefter blir dags att hålla föredrag om Rosenlund. På trekvart skall vi presentera herrgårdsparkens förflutna, nutid ...och möjliga framtid. Resultat från nya undersökningar med georadar visar att vi står inför vad som skulle kunna utvecklas till ett forskningsobjekt av yppersta klass. Och tillika en turistmagnet mitt inne i centrala Jönköping - en äkta gustaviansk trädgård som återskapas framför besökaren!