En vanlig
fyndkategori som påträffas vid stadsgrävningar på öster i Jönköping är kakel
från kakelugnar. Kakelugnsmakare, eller pottmakare som de också kallades, finns
dokumenterade från bland annat Stockholm och Vadstena i början av 1500-talet. Under 1700-talet blir
Jönköping ett centrum för lergodstillverkning
och runt 1750 finns sex stycken krukmakarmästare med verkstäder och lärlingar. Den
första krukmakaren som är känd är Per Pottmakare som omnämns första gången 1618.
I kvarteret Diplomaten, där
arkiv- och parkeringshus nu ligger, har tre stycken krukmakare varit versamma mellan
1720 och 1817. De tre krukmakarna var Magnus Soph, Isak Sjöstrand och Peter
Ekman. Intill Östra Torget (kvarteret Dromedaren) bodde krukmakarsläkten Banck,
med tre generationer krukmakare/kakelugnsmakare under perioden 1740–1824.
Pressform
till ett figurkakel med mönster av en Faunfigur. Hittat i kvarteret Dromedaren.
Vid mitten av 1700-talet
fick kakelugnen ett uppsving i Sverige med introduktionen av ny konstruktion
med rökgångar, där värmen utnyttjades bättre.
Den vanligaste typen av
kakelugn som tillverkades inom kvarteret Diplomaten var enfärgade grönglaserade
och gula kakelugnar samt sådana dekorerade med rombnät eller marmorering på
vit/beige grund. Grundformen har varit densamma såväl för modeller med raka
sidor som för runda. Några har haft hörnbalustrer och plastiska vågband. Ett
formfragment signerat JS (Isak Sjöstrand) 1750 kan ha varit använt till att
formge just en sådan baluster. En vacker pressform för en faunfigur hittades
vid Östra torget som troligen har varit en del av ett av mönsterkrön.
Pressform för framställning av balusterben. Del av Isak
Sjöstrands mästarprov. Signerat IS 1750.
De vit/beige glaserade
ugnarna har haft en annorlunda profil och dekor i form av den åttauddiga
stjärnan. Här har både kaklet och stjärnan haft två olika färger i en så kallad
blockkombination, där färgen på stjärnan på ena sidan sammanfaller med
bottenfärgen på den andra halvan av kaklet.
Kakelplattor
dekorerade med stjärnor i två färger från krukmakarna Bancks verkstad.
Verkstäderna har tillverkat
kakelugnar, men i Diplomaten, dvs nuvarande arkivhuset, har man gjort det i
större skala. Det finns även bevarade stående kakelugnar i herrgårdar i
Jönköpingstrakten, till exempel Gunillaberg i Bottnaryd, som troligen
tillverkats i Diplomatenverkstaden.
Två kakelugnar i Gunillabergs herrgård i Bottnaryd. Båda ugnstyperna framställdes i kvarteret Diplomaten under senare delen av 1700-talet.
Krukmakarnas levnadssituation var
inte alltid lätt. De förekommer ofta i domstolshandlingar då de hamnade i
slagsmål och dispyter. De blev aggressiva och hade humörsvängningar vilket
berodde på den dagliga användningen av bly. I äldre handlingar står ofta om
krukmakare som lider av frossa och är sjukliga. Hanteringen av bly var mycket
farlig och blyförgiftningen visade sig i förlamning och nedsatt rörelseförmåga
i händer och fötter. Det centrala nervsystemet påverkades med
sinnesförändringar, svårighet att sova, kramp, avmagring och blodbrist. Många
av hantverkarna fick blykolik vilket gav svåra smärtor i buken och inre organ
påverkades. I dessa familjer fanns många fler rörelsehindrade och
förståndshandikappade än i övriga familjer. Särskilt var det barn och ungdomar
som drabbades, även om de inte alltid var inblandade i själva produktionen av
keramiken. Så alla dessa vackra kärl och kakelplattor kostade hantverkarna och
deras familjer hälsan utan att man visste om hur farlig hanteringen var.
De påträffade kakelplattorna kommer
mestadels från själva krukmakartomten där de misslyckade bitarna slängdes på
platsen eller när kakelugnen i husen gick sönder/blev omodern och delarna
kastades ut.
Susanne Nordström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar