Mynten tillverkades av silver
eller kopparlegeringar. Det absolut vanligaste myntet i stan är Drottning
Kristinas 1/4 öre kopparmynt som präglades under perioden
1632-1654. Dessa har tappats i princip i alla typer av miljöer i staden vare
sig det handlar om rikare hushåll eller fattiga.
Det vanligaste
myntfyndet, 1/4 öre kopparmynt från Drottning Kristinas
regeringstid 1632-1654.
Bland
de äldsta mynten på öster, från Gustav II Adolfs regeringstid 1611-1632, har
ett antal så kallade klippingar hittats. Det är fyrkantiga mynt som försågs med
rader av stämplar som sen klipptes isär. De förekom under 1500-1600-talen och var oftast en sorts nödmynt. Klippingen
på fotot har stämpeln 1624, alltså året när den tillverkades. De flesta av de senare
regenterna finns också representerade i fyndmaterialen. Mynten påträffas i golv
och fyllnadslager under husen och har säkert tappats i samband med handel. Det förekommer också att de lagts ut vid
husbyggnation som en försäkran om ett bra hus och ett gott boende.
Klipping
som fungerade som ett mynt. Årtalet 1624 syns i den övre delen. Framkom på
tomten där biografen China tidigare låg.
Det absolut vanligaste är att mynten tillverkats av koppar, i små
valörer, men ibland händer det att vi hittar en mindre skatt. Vid
undersökningarna intill stadsbiblioteket 2009 framkom en liten stapel med
silvermynt. Det var 15 mynt, alla tillverkade under Drottning Kristinas
regering, varav sex av dessa präglats i Reval (dagens Tallin). Även dessa
bestod av en liten valör, 1 öre, men eftersom de var gjorda i silver så
representerade de ett större värde.
Silvermynt/skatt:
Den påträffade myntstapeln med femton silvermynt i fyndskick
och efter konservering.
Ytterligare ett myntlikande föremål har påträffats vid grävningar på
öster. Det är små mässingsbrickor, ibland försedda med ett perforerat hål. De
har tillverkats i Nürnberg mellan 1586 och 1635. Räknepenningar användes ihop
med ett underlag i form av ett bräde försett med linjer till olika
räkneuppgifter. Det användes på samma sätt som en kulram.
Räknepenning
i mässing tillverkad i Nürnberg, båda sidorna. Hittad på platsen där Arkivhuset
står idag
Detta var den sista delen i serien om fynd i staden som man egentligen
kan kalla skräp eller sopor. Tänk om dåtidens människor visste att arkeologerna
skulle ligga på alla fyra för att leta fram deras borttappade och kasserade
vardagsvaror 400 år senare. Med hjälp av dessa saker kan vi berätta om deras
liv och leverne och låta Jönköpingsborna komma till tals igen, för de har ju så
mycket spännande att berätta.
Susanne Haltiner Nordström