Så här ser platsen ut i dag. Brahekyrkan stod klar 1636.
I Brahekyrkan står fortfarande det medeltida västtornet från
Ströja kyrka kvar. I mellanvåningen i tornet finns en så kallad
herrskapsläktare eller emporvåning, som visar på närvaron av en kungamakt. Kyrkan är från första hälften av 1100-talet
och det är högst troligt att några av de tidigmedeltida kungarna besökt den,
deltagit i mässan från emporvåningen eller haft en enskild andakt.
Platsens historia är dock äldre än så och innan den medeltida
stenkyrkan byggdes låg det med största sannolikhet en äldre träkyrka på
platsen. 1988, när kyrkvaktmästarna var i färd med att gräva en grav fann de en
intressant sten. Det var gavelhällen till ett gravmonument, en Eskilstunakista,
med ett ormdjur i slingor hugget i relief. På stenen finns också fortfarande
färgrester kvar. De här kristna gravmonumenten pekar mot att en äldre kyrka har
stått på platsen och att en stormannagård har funnits i närheten.
Även innan religionsskiftet mellan asatron och
kristendomen kan det arkeologiska källmaterialet visa att platsen runt Ströja
kyrka har varit speciell. Under undersökningar i kyrkan har två så kallade
guldgubbar påträffats. De här små ”gubbarna” är tunna, tunna guldbleck med
präglade figurer. Guldgubben från undersökningen 2002 är en avbildning av ett
par som omfamnar varandra.
Guldgubben med paret som omfamnar varandra. Den är endast 1 cm hög i verkligheten.
Trots sin litenhet är guldgubbarna viktiga för förståelsen
av platsen. De hittas där det finns en anknytning till förhistorisk kult och
det ger området runt Ströja kyrka ännu en dimension längre tillbaka i tiden.
Anna Ödeén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar