En markkabel, medeltida smide och spåren efter tidigare okänd gårdsenhet

En markkabel och en deadline

Det har hänt saker i Farstorp, spår av hus har undersökts, flera röjningsrösen har grävts och dokumenterats, slagg har samlats in från troligen både järnframställning och smide och prover av alla möjliga sorter har tagits och väntar på att analyseras. Det har som sagt hänt mycket även om det varit lite glest med rapporter om grävningen här på vår blogg den senaste tiden.

Att rapporteringen varit sporadisk får vi skylla lite på planering och arbete inför arkeologidagen, ett arbete som ju betalade sig bra med nästan 200 besökare, men framför allt på att vi, fram till sista augusti, arbetade intensivt och målmedvetet för att bli klara inom den del av undersökningsområdet där markkabeln nu håller på att grävas ned.

Alla arkeologiska objekt inom denna ca 500 meter långa och 25-30 meter breda korridor, som går i nord-sydlig riktning genom hela undersökningsområdet, var tvungna att vara undersökta, dokumenterade och borttagna senast sista arbetsdagen i augusti. Det var några jäktiga dagar i slutet av månaden men allt blev klart och nu kan vi kika ner i ett närmare två meter djupt och tre meter brett schakt som sakta men säkert dras genom området.



Rakt genom undersökningsområdet dras nu det nästan två meter djupa ledningsschaktet.

 

Medeltida smide

Fram till sista augusti grävdes således en hel del objekt färdigt, t.ex. spåren efter det hus som beskrevs av Håkan Hylén i tisdagens blogginlägg, samt bland mycket annat resterna av två smedjor i undersökningsområdets nordvästra del. Dessa är troligen medeltida och möjligen spåren efter en gårdsenhet som vi idag inte ser några spår av och inte heller har några indikationer på från historiska källor, varken från arkiv eller historiska kartor. Förutom en stor mängd slagg och fragment av ugnsväggar samt fundament för ässjor, påträffades också vad vi tror är fundamentet för ett städ.

Fundament för ett städ, sett uppifrån. Gropen i mitten är ca 0,5 meter i diameter.

Smedjorna låg inte mer än 15 meter från varandra, i ett område väl röjt på sten men med få av de röjningsrösen som annars ligger spritt i området. Vi vet från historiska källor att en gårds smedja, på grund av brandrisk, inte legat i direkt anslutning till boningshusen och kanske antyder allt detta sammantaget att vi här har rört oss i kanten av ett gårdstun. Några andra spår av själva gården har vi dock inte hittat, än. Om smedjorna varit i bruk samtidigt eller avlöst varandra vet vi inte än, det ska förhoppningsvis C-14-analyserna kunna svara på. 

Metalldetektering i området visade fynd av till exempel spik, beslag och möjligen en fil. Stora mängder slagg och kanske även ett blästermunstycke (ingångshålet för den troligen med handkraft drivna bälgen till ässjan) påträffades vid undersökningen av smedjorna och ytorna närmast däromkring. Både öster och väster om de undersökta smedjorna, en bit in i skogen på ömse sidor om vårt undersökningsområde, finns spår efter kolning i mila i form av kolbottnar. Dessa skulle mycket väl ha kunnat försett den eventuella gården och dess smedja/smedjor med nödvändigt kol men även ha genererat ett överskott som tillsammans med smidesverksamheten gett ett extra tillskott till gårdens ekonomi.



Bränd och förslaggad lera tolkat som blästermunstycke. Bitarna är ca 5-10 cm stora.

 Anders Bornfalk-Back
Karin Lindeblad
Moa Lorentzon