tisdag 21 augusti 2012

Arkeologidagen 2 - Visning av Rosenlund söndagen den 26 augusti

Rosenlunds herrgård med den igenväxta parken i maj 2011
Rosenlunds eleganta gustavianska herrgård är en av Jönköpings mest kända äldre byggnader. I sitt framträdande läge med vid utsikt över Vätterstranden är den en mycket god representant för de lantställen som växte fram kring staden under 1600- och 1700-talen. Här hette byggherren Gustaf Mauritz Posse, baron och vice president vid Göta Hovrätt. Han lät uppföra huvudbyggnaden mellan åren 1786 och 1788. Att herrgården redan från början omgivits av en tidtypisk trädgård har man tagit för givet, eftersom Posse var känd som en reformator inom jordbruket. Hans Rosenlund fungerade som något av en modern mönstergård i Jönköpingstrakten. Här borde en park ha funnits redan från början. Men detta har förblivit ett antagande, för såväl kartor som äldre avbildningar saknas. Rosenlund har emellertid på senare år kommit att utvecklas till ett välkänt besöksmål för trädgårdsintresserade genom det 1977 anlagda Rosariet med dess idag över 400 sorters rosor.

Rosariet i maj 2011
I samband med att det västra partiet av herrgårdsparken skulle ges en välbehövlig ansiktslyftning genomfördes en undersökning med georadar. Kommunen var intresserad av att hitta lämningarna efter det torp som funnits på platsen före herrgårdens tillkomst och av att kunna pricka in den äldre landsvägens exakta sträckning. Dessa mål uppnåddes utan problem men något högst oväntat tillkom också. En park av 1700-talstyp fanns bevarad på ett djup av dryga halvmetern under dagens gräsmattor. Baron Posses eleganta trädgårdsanläggning kunde på nytt beskådas med sin strikt symmetriska uppbyggnad där gångar, parterrer (rabatter) och dammar bildat en intagande helhet. Dess siktlinjer har riktats över sjön och staden, mot de vilda berg som synts mot horisonten i dåtidens öppna, avskogade landskap. Det välordnade ställdes symboliskt mot den vilda naturen. I parken visar mängder av planteringsgropar hur påkostad anläggningen varit under sin storhetstid. Rosariet har fått sin gustavianska motsvarighet!

Baron Posses parkanläggning som den framträder på georadar
Den nyupptäckta parken vid Rosenlund utgör en i många avseenden sensationell upptäckt, såväl i ett inhemskt som ur ett internationellt perspektiv. Vi ser en ytterst välbevarad anläggning som inte verkar ha genomgått några större förändringar under sin brukningstid. Detta kan bli ett trädgårdshistoriskt forskningsobjekt av högsta klass. Med moderna analysmetoder skulle det vara möjligt att identifiera de växter som en gång prytt baronens rabatter, liksom de träd och buskar som kantat gångarna. Ett återskapande ligger inom möjligheternas ram; en spännande chans att ge Jönköping en sevärdhet av yppersta klass i likhet med Gunnebo slott utanför Mölndal. Där har man rekonstruerat hela den gustavianska herrgårdsmiljön i dess fulla prakt och fyllt den med liv, aktivitet och event. År 2006 hade Gunnebo 354 000 besökare. Sådana siffror skall vi kanske inte tänka oss när det gäller Rosenlund, men visst vore baronens park vid Vätterstranden en plats att längta till under fina sommarkvällar?
 
Gunnebo slott idag - en förebild?

 Arkeologidagen: Rosenlunds herrgård
Söndag 26 augusti, kl 10–16

Med den gustavianska parken på Rosenlund har Jönköpings innerstad har fått en ny fornlämning; en historisk trädgård med få motsvarigheter i landet. Men hur skall baron Posses eleganta park bäst kunna bevaras? Och är det möjligt att göra den synlig och tillgänglig på nytt? Hur kan vi förvalta vårt kulturarv? Det är frågor som kommer att diskuteras ute på Rosenlund under årets Arkeologidag.

 Visningen börjar i den välbevarade herrgårdsbyggnaden – en av Jönköpings verkliga pärlor. Därefter vandrar vi i den förvildade trädgård som idag täcker den gustavianska parkens gångar, parterrer, dammar och rabatter. Avslutningsvis möter vi dagens levande trädgårdsmiljö i form av Rosariet där en viktig uppgift är att förvalta och bevara äldre sorters rosor inom Projekt odlad mångfald (POM).   
Länsmuseets arkeologer och byggnadshistoriker står för guidningen i den spännande 1700-talsmiljön, medan Rosariet visas av landskapsarkitekt Björn Kalin, Jönköpings kommun.

Visningarna startar vid herrgårdens trappa kl 10:00, 12:00 och 14:00. Byggnaden hålls öppen mellan 10:00 och 16:00.

 Välkomna!


onsdag 15 augusti 2012

Arkeologidagen söndag 26 augusti


Söndag 26 augusti anordnas Arkeologidagen på ett flertal platser runt om i Sverige, en dag med möjlighet att höra lokalt verksamma arkeologer berätta om aktuella utgrävningar och projekt eller spännande lämningar.

I Jönköpings län anordnas arkeologidagen 2012 bland annat vid en nyupptäckt vikingatida järnframställningsplats strax väster om Öreryd (en knapp mil norr om Gislaved) samt vid Häryds masugn, vid sjön Härens västra strand (vid väg 604 mellan Gnosjö och Anderstorp). Arkeologidagen 2012 kommer också omfatta visningar av Rosenlunds herrgård i Jönköping. För mer information samt vägbeskrivningar och kartor se: http://www.jkpglm.se/se_o_gora/dag_for_dag.html

Den vikingatida järnframställningsplatsen vid Öreryd upptäcktes så sent som 2005, i samband med inventeringsprojektet Skog och historia (se http://www.jkpglm.se/arkeologi/projekt/kulturminne.html). Själva platsen där järnet har framställts ligger strax intill en sankmark och är idag täckt av mossa och lingon- och blåbärsris. Den är knappt synlig, en flack, avlång kulle i den glesa tallskogen. I närheten ligger också kolningsgropar vilket är lämningar efter kolframställning som direkt kan kopplas till den vikingatida och tidigmedeltida järnframställningen på platsen.

Dessa lämningar har inte undersökts arkeologiskt, men utifrån flera tidigare undersökningar av liknande järnframställningsplatser, t.ex. kring Jönköping, Taberg och Tranemo, kan vi ändå göra högst kvalificerade gissningar om vad som gömmer sig under mossa och blåbär. På arkeologidagen visar och berättar vi, på plats ute i skogen, hur lämningarna ser ut i dag och hur det en gång kan ha sett ut när järnframställningen var i full gång.

Den ruin efter Häryds masugn som idag står vid Härydsån vid sjön Härens västra strand, uppfördes så sent som 1862, men uppgifter finns om att en ugn funnits på samma plats redan på 1780-talet. Järnhanteringen i Småland växte fram under 1600-talet som en av de största näringsgrenarna och flera masugnar uppfördes.

I skogarna runt masugnar och bruk gav den stora järnproduktionen olika möjligheter till inkomst, vilket var viktigt i ett område där den odlade marken gav liten utkomst . Idag ser vi t.ex. spåren efter den omfattande kolning som bedrivits. På arkeologidagen berättar vi, på platsen för Häryds masugn och utifrån masugnsruinen, om järnframställning i Småland under nästan 600 år.